Eddiemans Fredagspub

Hej och mycket välkomna till Eddiemans Fredagspub.
Idag är det en fredag och eftersom jag är sen med inlägget så närmar sig tiden mot lördag.
Idag har det varit stressigt med tanken på att massor med saker skulle göras i tid... Men herregud, det är fredag idag... Men hursomhelst så gick det som planerat eller?

[Cykeln är en viktig transport-källa för mig]
Denna vecka som nu har gått i princip, har återigen, varit sämst... Sämst med tanke på att fortfarande ekonomin inte är som den ska...
Men vad ska man göra.? jag har ju sagt det förr och eftersom jag heter Edison Henriquez, så blir det svårare ja...
Dåvarande helgen innan vecka 40 skulle slå till var det som vanligt utgång i lördags för de flesta i lilla staden Arboga och puben Stadskällaren fick sina besök...
Vad som inte nämndes var hur himla stökigt det var efter den lilla visiten i Arboga... Jag lovar, det var så hemskt att jag faktiskt vill glömma bort det men eftersom detta är MIN BLOGG så måste jag berätta vad som egentligen hände med mig i min synvinkel. Och vi börjar självklart med den där cykeln som egentligen inte är min...
Det är min mors cykel och det är en gul All-Round Bike-Cykel och eftersom jag gillar att cykla så tar jag alltid en tur med den i Arboga...
Jag ställde den vid ett cykelställ nära den lokala banken en vacker lördagskväll och skulle ha "kul" ett par timmar med några sociala kamrater... Men efter det besöket så märkte jag att en av cykelns däck var totalt saboterat och jag kunde inte längre cykla... Några andra som såg detta varnade det för mig och då var min tanke, WHAT THE HELL????
Hur i helvete gick detta till och jag försökte samtidigt leta efter bevismaterial på hur detta sabotage gick till och kom fram till lösningen att det fanns glas överallt på marken... Okej... Någon eller några hade tydligen krossat en glasflaska och kastat den så att däcken på cykeln gick sönder och det måste ha varit en hård smäll... Efter det att jag märkt att jag fick min mors cykel förstörd bara på en kväll mellan 1 - 2h den kvällen så GRÄT jag så fruktansvärt att jag sökte tröst hos............Mig själv och jag släpade hem cykeln hela vägen från den lokala banken in vidare till cykelstället nära mig...

Efter denna händelse så sade jag till mig själv att ALDRIG MER lämna cykeln vid otrevliga platser speciellt under utgångskvällar och annat som kan vara farligt på vägen under kvällstider... Och dessutom sade jag till mig själv att ska det vara utgång så ska det vara utgång "for real".
Alla dessa utgångar tidigare har varit så fruktansvärda och tråkiga att jag faktiskt inte visade humöret några kvällar och inte denna gång heller för vad jag märkte den kvällen var att en del har tydligen glömt bort min existens och som vanligt vart jag helt ensam i den tiden [1h]. En nära bekant och dessutom kamrat till mig sedan starten av Ungdomsfullmäktige, kom fram till mig och undrade varför jag var ensam och då berättade jag för honom att sånt händer och att jag är van. Men den personen var dessutom trevlig och sa att om det hände något eller om jag ville nåt så skulle jag kontakta honom. Och det ska jag göra! Absolut, en sådan person är verkligen värd 12000% Tack Martin!

Jag kan inte släppa det, varför förstörde det min mammas cykel??? Jag som använder den på grund av att mina två tidigare cyklar [dock en var min brors] blivit stulna av idioter som inte värnar om lagarna i Sverige... Jag vet inte men jag är emot sånt och eftersom dessa cyklar var värda guld när jag hade dem, så blev dem bestulna, borttagna från mitt hjärta... Jag blev så ledsen när de snodde min första och dyra blå-gula cykeln med massiva däck... Varför stal ni mina cyklar för??? Och varför saboterade ni min mors cykel??
Cykeln, den är en viktig transport-källa för mig i Arboga. Så enormt viktig och den underlättar många saker samtidigt när jag använder cykeln...
Jag önskade jag hade råd med en "vanlig" cykel men jag har ju inte det och därför blir jag så HEMSKT LEDSEN när någon eller några förstör eller stjäl min cykel... I detta fall var det min mammas cykel så där blev jag ledsen till max eftersom det inte är min cykel...

Men vad kan jag göra?
Jag kan klaga så himla mycket på dessa idioter som saboterar för oss i Arboga men helt i onödan eftersom inga vill hjälpa mig... Bara min familj kan göra det? Men nu kom ju ett annat skräck-scenario: Tänk om alla i min familj helt plötsligt försvann från mitt hjärta och bara jag var kvar??? Vart skulle jag söka trösten då?
Herregud vilket skräckscenario... Jag blir så ledsen... GRAHHH! SÅ HIMLA LEDSEN!! USCH!.

[Utan musik så finns ingen Eddie]
En annan sak som försvann från mitt hjärta var mina hörlurar...
Eftersom jag ÄLSKAR all sorts musik och jag lyssnar på musik varje dag men nu är jag tvungen att vara utan musik i ett par dagar/veckor/månader eller kanske år eftersom den nu blivit bestulen... Visserligen var den bara värd 99kr men pengar är pengar och den saken var verkligen något som jag använde varje dag... Men nu får jag vara utan musik...
Och ja, jag blev så ledsen när jag inte fann mina hörlurar där jag ställde dem tidigare den dagen... Men vart fann jag trösten? Såklart fann jag ingen tröst...
Trösta får jag göra för mig själv... Och jag är trött på det... Jag söker tröst hos min far som är en "spiritual soulmate" för mig och dessutom min pappa och han ger mig tips och tricks.
Men ibland har det gått över gränsen... Men jag älskar min pappa, det ska han veta, jag älskar honom så mycket.
Jag älskar också min mor och tackar henne för allt hon gjort för mig. Jag älskar er så himla mycket, jag älskar min familj!

¡VIVA MI FAMILIA!!

//Eddie