Eddieman svarar
Goddag och välkomna till Eddiemans Fredagspub! Edisons personliga blogg på nätet!!
Som jag lovade er igår så kommer jag äntligen blogga och försöka svara på dagens fråga som kommit från några, kanske av ren nyfikenhet men också från andra som tycker att jag inte borde göra det. Därför ska jag försöka snacka om varför jag gör det och varför det betyder mycket för mig.
[Varför besöker du Arbetsmarknadsenheten?]
Det här är kanske en simpel fråga för vissa... För mig är den personlig. Inte bara för att jag gått och arbetat på enheten förr, det var ju ändå här som jag tillbringade den största delen utav min tid då när man hade ekonomiska betydligt större ekonomiska bekymmer. Och kom också ihåg att jag var på enheten i över 2 år! Så det är inte så lätt att bara "glömma bort" Arbetsmarknadsenheten såsom vissa andra har redan gjort. Jag besöker Arbetsmarknadsenheten inte bara för att det är ett ställe som jag tillbringade mycket tid förr i, det var ändå har som jag mötte mina absolut bästa vänner som har stöttat mig sedan träffen på Arboga Station första gången en period. (Jag tror det var 2009 men jag kan ha fel, jag minns inte...)
Jag ser Arbetsmarknadsenheten som en enhet för personer som har extrema ekonomiska bekymmer och jag var också en utav dem faktiskt!
Därför delar vi samma principer, samma tankar, idéer, åsikter och även visioner och om man också har en hel del ambitioner som man väl kan utnyttja... Jag var åtminstone en av de några få som lyckades faktiskt hålla mina drömmar och mål från dag ett på Arbetsmarknadsenheten... Men jag misslyckades med ett dock: att jag inte skulle fastna där i två år...
Innan jag skulle börja på enheten en kall februarimånad 2009 så varnade pappa mig om att vara på enheten alldeles för länge. "Jag hoppas du hittar något att försörja dig på. Gör du inte det kommer du hamna i den onda cirkeln så länge som minst två år och det vill jag inte se dig som är så ung och har hela framtiden för dig. Utnyttja tiden väl och låt inte dig själv bli utnyttjad" - Dessa ord var verkligen tuffa och hårda innan jag ens satte min fot på enheten. Jag var verkligen rädd att börja på enheten de första dagarna. Men jag hamnade tillslut i den onda cirkeln som refererar sig till; "Den ekonomiskt bekymrande personen som måste vara på enheten trotts den hårda situationen som dessutom blir utnyttjad..." Och ändringar och lösningar fanns inte under dessa tuffa två år. Alltid kom det hinder i vägen och jag kom aldrig in på någon skola... Därför fastnade jag i den onda cirkeln.
Mer om detta kommer ni så småningom att veta förr eller senare för ett stort inlägg om min tid på Arbetsmarknadsenheten dyker snart upp eftersom det finns ännu en tuffare fråga som jag måste svara på och som kommer att handla om min tid på Arbetsmarknadsenheten. Eller ja, den frågan är personlig om man säger så.
Men en liten historia-puff fick ni idag och jag tror jag har svarat på denna fråga nu. Saknas något så är det bara att höra av sig via denna bloggs kommentarsfunktion.
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Som jag lovade er igår så kommer jag äntligen blogga och försöka svara på dagens fråga som kommit från några, kanske av ren nyfikenhet men också från andra som tycker att jag inte borde göra det. Därför ska jag försöka snacka om varför jag gör det och varför det betyder mycket för mig.
[Varför besöker du Arbetsmarknadsenheten?]
Det här är kanske en simpel fråga för vissa... För mig är den personlig. Inte bara för att jag gått och arbetat på enheten förr, det var ju ändå här som jag tillbringade den största delen utav min tid då när man hade ekonomiska betydligt större ekonomiska bekymmer. Och kom också ihåg att jag var på enheten i över 2 år! Så det är inte så lätt att bara "glömma bort" Arbetsmarknadsenheten såsom vissa andra har redan gjort. Jag besöker Arbetsmarknadsenheten inte bara för att det är ett ställe som jag tillbringade mycket tid förr i, det var ändå har som jag mötte mina absolut bästa vänner som har stöttat mig sedan träffen på Arboga Station första gången en period. (Jag tror det var 2009 men jag kan ha fel, jag minns inte...)
Jag ser Arbetsmarknadsenheten som en enhet för personer som har extrema ekonomiska bekymmer och jag var också en utav dem faktiskt!
Därför delar vi samma principer, samma tankar, idéer, åsikter och även visioner och om man också har en hel del ambitioner som man väl kan utnyttja... Jag var åtminstone en av de några få som lyckades faktiskt hålla mina drömmar och mål från dag ett på Arbetsmarknadsenheten... Men jag misslyckades med ett dock: att jag inte skulle fastna där i två år...
Innan jag skulle börja på enheten en kall februarimånad 2009 så varnade pappa mig om att vara på enheten alldeles för länge. "Jag hoppas du hittar något att försörja dig på. Gör du inte det kommer du hamna i den onda cirkeln så länge som minst två år och det vill jag inte se dig som är så ung och har hela framtiden för dig. Utnyttja tiden väl och låt inte dig själv bli utnyttjad" - Dessa ord var verkligen tuffa och hårda innan jag ens satte min fot på enheten. Jag var verkligen rädd att börja på enheten de första dagarna. Men jag hamnade tillslut i den onda cirkeln som refererar sig till; "Den ekonomiskt bekymrande personen som måste vara på enheten trotts den hårda situationen som dessutom blir utnyttjad..." Och ändringar och lösningar fanns inte under dessa tuffa två år. Alltid kom det hinder i vägen och jag kom aldrig in på någon skola... Därför fastnade jag i den onda cirkeln.
Mer om detta kommer ni så småningom att veta förr eller senare för ett stort inlägg om min tid på Arbetsmarknadsenheten dyker snart upp eftersom det finns ännu en tuffare fråga som jag måste svara på och som kommer att handla om min tid på Arbetsmarknadsenheten. Eller ja, den frågan är personlig om man säger så.
Men en liten historia-puff fick ni idag och jag tror jag har svarat på denna fråga nu. Saknas något så är det bara att höra av sig via denna bloggs kommentarsfunktion.
//Eddie
Problematik med uppdateringarna
Hej.
Välkommen till Eddiemans Fredagspub, min personliga blogg på nätet.
Idag är det lördag vilket betyder vila och pluggande för mig. Det är nog därför som jag inte hunnit att blogga för er.
Dessa veckor har bestått av intesivt pluggande, inte för att prestera bättre, utan för att utmana mina "riktiga öden" genom att ge mig onödiga, orättvisa och förvånande uppgifter vilket har gett mig en viss sorts rädsla för att få ett resultat från min Högskola. Men som sagt, jag försöker och kritik lär jag få också... Och jag är beredd att ta emot kritik, trotts allt, vad gör man inte för att försvara sina åsikter huh?
Hursomhelst, fokus har lagts alltså på plugget och inte bloggen vilket är synd tycker jag. Jag ska försöka förbättra mig genom att säga att imorgon får ni ett inlägg om "Eddieman Svarar" där jag ytterligare svarar på en fråga som har dykt upp längs mina vägar som jag tar.
Med detta inlägg säger jag alltså; god fortsättning!
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Välkommen till Eddiemans Fredagspub, min personliga blogg på nätet.
Idag är det lördag vilket betyder vila och pluggande för mig. Det är nog därför som jag inte hunnit att blogga för er.
Dessa veckor har bestått av intesivt pluggande, inte för att prestera bättre, utan för att utmana mina "riktiga öden" genom att ge mig onödiga, orättvisa och förvånande uppgifter vilket har gett mig en viss sorts rädsla för att få ett resultat från min Högskola. Men som sagt, jag försöker och kritik lär jag få också... Och jag är beredd att ta emot kritik, trotts allt, vad gör man inte för att försvara sina åsikter huh?
Hursomhelst, fokus har lagts alltså på plugget och inte bloggen vilket är synd tycker jag. Jag ska försöka förbättra mig genom att säga att imorgon får ni ett inlägg om "Eddieman Svarar" där jag ytterligare svarar på en fråga som har dykt upp längs mina vägar som jag tar.
Med detta inlägg säger jag alltså; god fortsättning!
//Eddie
Missat fredagspubinlägg...
Åhh gud, nu har jag missat ett favoritinlägg i fredags... Den största anledningen till det är ökande pluggning och ökande examinationsuppgifter i skolan vilket i sin tur leder till att man blir klokare för varje dag som går... Kanske lite för klok för att vara ärlig? Hursomhelst, meningen med detta lilla inlägg är att be om ursäkt för att jag inte bloggat nog och missat ett fredagspubinlägg. Jag ber om ursäkt för det...
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
//Eddie
Reflections: Vasagymnasiet 2005 - 2008
Hej.
Det är dags för ett inlägg som kommer mest handla om tiden i gymnasiet i min aspekt förstås och se lite och fördjupa oss lite av vad som "ändrades" inom mig och attityden och hur "livet" var då.
Varför jag gör detta är dels på grund av att det var ändå har som "min attityd" förändrades totalt och dels också den gruppindelning som alltid förekom under en klass. Det var även här som mitt språk ändrades totalt och det var ändå här som "Eddieman" (Karaktären) föddes Och jag trodde förstås att jag var ensam hela vägen ut och tro mig, det var jag också. Men det tar vi senare.
Jag varnar om att detta kan vara ett långt inlägg...
[Första året]
Självklart valde jag Samhällsprogrammet eftersom det var en sådan "brett" program så man kunde egentligen "bli" vadsomhelst men det krävdes dock att man tar eftergymnasiala utbildningar efter denna utbildning vilket jag var redan införstådd på och detta var då år 2005.
Min pappa var kritisk till detta val jag gjorde och ansåg att Samhällsprogrammet inte ledde någonvart, vilket han nu haft rätt nu i tre hela år... Och varför det inte skulle leda någonvart var helt enkelt simpelt; utbildningen ger inga jobb efter avslutad utbildning. Som jag nämnde tidigare så är egentligen samhällsprogrammet någon utbildning som ger/kräver eftergymnasiala utbildningar men det var en "krock" som pappa inte kunde förstå men som bara jag kunde förstå...
Men första året med min nya klass var faktiskt rätt så spännande... Dock var det mycket politiska åtaganden nästan hela tiden det första året och massor med tjatande om Andra världskriget och nazismen av den enkla anledningen till att det fanns sådana som "dyrkade" detta fenomen i klassen...
Men eftersom jag var rätt så "dum i huvudet" då också så brydde jag mig inte om det utan fortsatte med mina kulturriska tankar och fantasier eftersom jag alltid haft fantasier i min hjärna. En glad och optimistisk person var jag året ut men inte nöjd dock eftersom man var lite orolig om man skulle klara av denna utbildning eller inte. Sådana känslor fick jag första året då eftersom det var ständiga konflikter mellan mig och min familj...
En kurs som introducerades men som senare skulle leda till en katastrof var Datakunskap A där en lärare (Om han nu var en lärare) som hade extrema problem med att hänga med om vad man egentligen gjorde under alla lektionerna.
Vi skulle gå igenom grundläggande kunskaper om dataprogrammen inom Microsoft Office såsom Word, Excel och PowerPoint. Men det resulterade i att vi var "före" hans planering på hans schemainlagda kursen och det ledde också till att han inte undervisade något över huvud taget... Och istället påstod han att "man inte gjorde något" trotts att jag visade honom hur man egentligen gör presentationer i PowerPoint...
Detta var mycket kontroversiellt enligt min hjärna och varför skolan kunde anställa en sådan inkompetent lärare förstår jag ännu idag inte. Och att han dessutom var "inlånad" för att leda oss till en bättre framtid var helt enkelt absurt! Om ni undrade om jag klarade av kursen, ja det gjorde jag men såsom han beskrev det; med marginal...
Herregud alltså... Vad är detta egentligen för påstående?! Med marginal?!l Trotts att jag visade honom en "awesome" Powerpoint presentation och att jag låg steget före honom hela tiden och att jag älskar reggaemusik? En bättre lärare fick man seriöst leta efter men det hände väl aldrig då... Lyckligtvis fick han då sparken efter en rad protester och mer av honom fick jag aldrig mer se, tack gode gud för det....
Efter ett år med klassen fick man både respekt från vissa och det var väl huvudsaken... Dock ansåg några att jag var alldeles för högljudd när jag råkade skratta ibland under en klass, kanske lite för konstant men det fick vissa att brista ut i skrik och vända mot mig och säga; KÄFTEN! Och tro inte att det var killarna... Nej, vi snackar tjejerna också... Geez...
Jag tyckte på denna tid att vissa inte hade någon humor alls och vad vore humor, skratt och ett riktigt fint leende idag om det inte fanns??
En annan sak som fick mig att börja tänka nu var det här med språket... Som sagt, eftersom jag var kulturinriktad på denna tid så var det mycket "reggaefanatiska" intryck, Hip Hop agerande och mycket annat "tjohej" som jag då kallar för kulturinriktat... Därför var språket lite "konstigt" om man nu får uttrycka sig så med den där inhemska brytningen som jag aldrig fick till när jag försökte mig in på det och tro mig, jag försökte men gav upp efter totalsågningen av både den "beatbox-koncert" jag hade då med mitt eget folk, Salvadoranerna i Arboga och när jag också inte platsade någonstans bland ett så kallat "ungdomsgäng" så fick jag istället skapa mina egna karaktärer och låtsas att jag var med i ett kulturinriktat gäng...
Som jag sa tidigare, har man FANTASI SOM JAG SÅ GÖR MAN UNIKA SAKER!!
[Andra året]
Jag vill inte minnas andra året i gymnasiet och det är inte så mycket som jag minns heller tack och lov! Men i princip hände det bara negativa saker... Först så splittrar min familj, sedan får man inte läsa Språkinriktningen i programmet och är tvingad till att läsa inriktningen kultur (SOM JAG ÄR INTRESSERAD AV MEN INTE FFS GAMMAL KULTUR FRÅN EUROPA M.M) och sedan blir man även tvingad att läsa både Geografi (Något som jag också är intresserad av men det var tydligen bara POLITIK vi snackade om), och Litteraturvetenskap. (Något som jag verkligen hatar, speciellt litteratur tagna från Antikens Grekland då. Dagens litteratur får duga men inte gammal och utdaterade dokument)
Detta med Geografi har jag nämnt ett antal gånger här på min blogg och de inläggen kan ni läsa här. Leta då efter inläggen om Smokey LaRue, min påhittade karaktär... Och även denna inhemska "litteraturvetenskap"...
Det var även här som Beatboxing introducerades i skolan och det var ändå också här som jag för första gången med ett samarbete med den bästa rektorn i hela Sverige för Vasagymnasiet i Arboga, rappade tillsammans med några toner från mitt beatboxande till de gångna studenterna 2007 vilket var verkligen fantastiskt. Jag minns detta som en av de absolut bästa beatbox-minnen som jag kommer att hålla mig inombords väldigt länge. Ett minne klart att minnas om och om igen.
Det är egentligen inte så mycket att berätta om andra året på gymnasiet faktiskt... Jag har väl säkert förträngt för det mesta eller rent sagt bara minns det inte helt enkelt...
[Tredje året]
Det är här som min attityd ändrades och även språket... Trotts olika försök med att återuppväcka intresset med Beatboxing så gav jag upp och istället satsade privat och ett projektarbete om Beatbox föddes. Flera sidor långt och ett fint arbete räckte inte till för de "envisa" lärarna som påstod att "tiden var kort" och att "du kunde ha demonstrerat det någon annan stans eller frågat rektorn om eventuella synpunkter"... Rabblandet skulle kunna hålla på i flera timmar... Men anledningen till att jag inte fick bra betyg i mitt projektarbete var ändå den "lathet" och "skoltrötthet" som jag led av mot slutet av tredje året på gymnasiet och eftersom det var många kurser man läste så gjorde detta bara sakerna värre...
Studenten... Ja, den var i alla fall lyckad och vi hade verkligen tur med vädret eftersom det var en strålande dag. Synd bara att dagen inte började så bra med tanke på den förvirring som jag hade i hjärnan då med att missa "champagnefrukosten" som klassen höll i... Och den enkla anledningen var att veckan innan insjuknade jag och kunde inte hålla mig uppdaterad från klassens uppdateringar... (Hey, Facebook var inte populärt då!) Men dagen slutade verkligen fantastiskt bra till slut...
Och efter studenten och efter skoltiden så kommer det som jag tar upp förmodligen någon gång under antingen denna vecka eller nästa eftersom det då kommer handla om den enhet som jag gjorde min tjänst hos i tre år... Och ni kan ju gissa vilken enhet? Arbetsmarknadsenheten förstås och det lär ju vara ett intressant inlägg.
Sådär ja! Ett fördjupat inlägg om Vasagymnasiet vart äntligen av! Detta inlägg tog mig tre timmar att sammanfatta rent utsagt från min hjärna... Vissa saker minns man ju klart inte och andra saker ville man inte ta upp... Men de viktigaste detaljerna finns i alla fall med.
Trevlig läsning och trevlig kväll önskar
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Det är dags för ett inlägg som kommer mest handla om tiden i gymnasiet i min aspekt förstås och se lite och fördjupa oss lite av vad som "ändrades" inom mig och attityden och hur "livet" var då.
Varför jag gör detta är dels på grund av att det var ändå har som "min attityd" förändrades totalt och dels också den gruppindelning som alltid förekom under en klass. Det var även här som mitt språk ändrades totalt och det var ändå här som "Eddieman" (Karaktären) föddes Och jag trodde förstås att jag var ensam hela vägen ut och tro mig, det var jag också. Men det tar vi senare.
Jag varnar om att detta kan vara ett långt inlägg...
[Första året]
Självklart valde jag Samhällsprogrammet eftersom det var en sådan "brett" program så man kunde egentligen "bli" vadsomhelst men det krävdes dock att man tar eftergymnasiala utbildningar efter denna utbildning vilket jag var redan införstådd på och detta var då år 2005.
Min pappa var kritisk till detta val jag gjorde och ansåg att Samhällsprogrammet inte ledde någonvart, vilket han nu haft rätt nu i tre hela år... Och varför det inte skulle leda någonvart var helt enkelt simpelt; utbildningen ger inga jobb efter avslutad utbildning. Som jag nämnde tidigare så är egentligen samhällsprogrammet någon utbildning som ger/kräver eftergymnasiala utbildningar men det var en "krock" som pappa inte kunde förstå men som bara jag kunde förstå...
Men första året med min nya klass var faktiskt rätt så spännande... Dock var det mycket politiska åtaganden nästan hela tiden det första året och massor med tjatande om Andra världskriget och nazismen av den enkla anledningen till att det fanns sådana som "dyrkade" detta fenomen i klassen...
Men eftersom jag var rätt så "dum i huvudet" då också så brydde jag mig inte om det utan fortsatte med mina kulturriska tankar och fantasier eftersom jag alltid haft fantasier i min hjärna. En glad och optimistisk person var jag året ut men inte nöjd dock eftersom man var lite orolig om man skulle klara av denna utbildning eller inte. Sådana känslor fick jag första året då eftersom det var ständiga konflikter mellan mig och min familj...
En kurs som introducerades men som senare skulle leda till en katastrof var Datakunskap A där en lärare (Om han nu var en lärare) som hade extrema problem med att hänga med om vad man egentligen gjorde under alla lektionerna.
Vi skulle gå igenom grundläggande kunskaper om dataprogrammen inom Microsoft Office såsom Word, Excel och PowerPoint. Men det resulterade i att vi var "före" hans planering på hans schemainlagda kursen och det ledde också till att han inte undervisade något över huvud taget... Och istället påstod han att "man inte gjorde något" trotts att jag visade honom hur man egentligen gör presentationer i PowerPoint...
Detta var mycket kontroversiellt enligt min hjärna och varför skolan kunde anställa en sådan inkompetent lärare förstår jag ännu idag inte. Och att han dessutom var "inlånad" för att leda oss till en bättre framtid var helt enkelt absurt! Om ni undrade om jag klarade av kursen, ja det gjorde jag men såsom han beskrev det; med marginal...
Herregud alltså... Vad är detta egentligen för påstående?! Med marginal?!l Trotts att jag visade honom en "awesome" Powerpoint presentation och att jag låg steget före honom hela tiden och att jag älskar reggaemusik? En bättre lärare fick man seriöst leta efter men det hände väl aldrig då... Lyckligtvis fick han då sparken efter en rad protester och mer av honom fick jag aldrig mer se, tack gode gud för det....
Efter ett år med klassen fick man både respekt från vissa och det var väl huvudsaken... Dock ansåg några att jag var alldeles för högljudd när jag råkade skratta ibland under en klass, kanske lite för konstant men det fick vissa att brista ut i skrik och vända mot mig och säga; KÄFTEN! Och tro inte att det var killarna... Nej, vi snackar tjejerna också... Geez...
Jag tyckte på denna tid att vissa inte hade någon humor alls och vad vore humor, skratt och ett riktigt fint leende idag om det inte fanns??
En annan sak som fick mig att börja tänka nu var det här med språket... Som sagt, eftersom jag var kulturinriktad på denna tid så var det mycket "reggaefanatiska" intryck, Hip Hop agerande och mycket annat "tjohej" som jag då kallar för kulturinriktat... Därför var språket lite "konstigt" om man nu får uttrycka sig så med den där inhemska brytningen som jag aldrig fick till när jag försökte mig in på det och tro mig, jag försökte men gav upp efter totalsågningen av både den "beatbox-koncert" jag hade då med mitt eget folk, Salvadoranerna i Arboga och när jag också inte platsade någonstans bland ett så kallat "ungdomsgäng" så fick jag istället skapa mina egna karaktärer och låtsas att jag var med i ett kulturinriktat gäng...
Som jag sa tidigare, har man FANTASI SOM JAG SÅ GÖR MAN UNIKA SAKER!!
[Andra året]
Jag vill inte minnas andra året i gymnasiet och det är inte så mycket som jag minns heller tack och lov! Men i princip hände det bara negativa saker... Först så splittrar min familj, sedan får man inte läsa Språkinriktningen i programmet och är tvingad till att läsa inriktningen kultur (SOM JAG ÄR INTRESSERAD AV MEN INTE FFS GAMMAL KULTUR FRÅN EUROPA M.M) och sedan blir man även tvingad att läsa både Geografi (Något som jag också är intresserad av men det var tydligen bara POLITIK vi snackade om), och Litteraturvetenskap. (Något som jag verkligen hatar, speciellt litteratur tagna från Antikens Grekland då. Dagens litteratur får duga men inte gammal och utdaterade dokument)
Detta med Geografi har jag nämnt ett antal gånger här på min blogg och de inläggen kan ni läsa här. Leta då efter inläggen om Smokey LaRue, min påhittade karaktär... Och även denna inhemska "litteraturvetenskap"...
Det var även här som Beatboxing introducerades i skolan och det var ändå också här som jag för första gången med ett samarbete med den bästa rektorn i hela Sverige för Vasagymnasiet i Arboga, rappade tillsammans med några toner från mitt beatboxande till de gångna studenterna 2007 vilket var verkligen fantastiskt. Jag minns detta som en av de absolut bästa beatbox-minnen som jag kommer att hålla mig inombords väldigt länge. Ett minne klart att minnas om och om igen.
Det är egentligen inte så mycket att berätta om andra året på gymnasiet faktiskt... Jag har väl säkert förträngt för det mesta eller rent sagt bara minns det inte helt enkelt...
[Tredje året]
Det är här som min attityd ändrades och även språket... Trotts olika försök med att återuppväcka intresset med Beatboxing så gav jag upp och istället satsade privat och ett projektarbete om Beatbox föddes. Flera sidor långt och ett fint arbete räckte inte till för de "envisa" lärarna som påstod att "tiden var kort" och att "du kunde ha demonstrerat det någon annan stans eller frågat rektorn om eventuella synpunkter"... Rabblandet skulle kunna hålla på i flera timmar... Men anledningen till att jag inte fick bra betyg i mitt projektarbete var ändå den "lathet" och "skoltrötthet" som jag led av mot slutet av tredje året på gymnasiet och eftersom det var många kurser man läste så gjorde detta bara sakerna värre...
Studenten... Ja, den var i alla fall lyckad och vi hade verkligen tur med vädret eftersom det var en strålande dag. Synd bara att dagen inte började så bra med tanke på den förvirring som jag hade i hjärnan då med att missa "champagnefrukosten" som klassen höll i... Och den enkla anledningen var att veckan innan insjuknade jag och kunde inte hålla mig uppdaterad från klassens uppdateringar... (Hey, Facebook var inte populärt då!) Men dagen slutade verkligen fantastiskt bra till slut...
Och efter studenten och efter skoltiden så kommer det som jag tar upp förmodligen någon gång under antingen denna vecka eller nästa eftersom det då kommer handla om den enhet som jag gjorde min tjänst hos i tre år... Och ni kan ju gissa vilken enhet? Arbetsmarknadsenheten förstås och det lär ju vara ett intressant inlägg.
Sådär ja! Ett fördjupat inlägg om Vasagymnasiet vart äntligen av! Detta inlägg tog mig tre timmar att sammanfatta rent utsagt från min hjärna... Vissa saker minns man ju klart inte och andra saker ville man inte ta upp... Men de viktigaste detaljerna finns i alla fall med.
Trevlig läsning och trevlig kväll önskar
//Eddie
Fredagspub [7 okt]
Hej och mycket välkomna till Eddiemans Fredagspub, min personliga blogg på nätet.
Idag är det en hemsk fredag, dock sov jag ganska skönt men när man får läsa på Magazin 24 om att "Tre män knivrånade man på mediciner", ja, då blir man lite smått orolig faktiskt...
Det är så otroligt synd att det händer så mycket negativa saker på just "Österled"... Inte så konstigt att vissa utav den lokala befolkningen tycker att Österled är den nya "Vasastaden" vilket jag tycker är otroligt absurt att säga... Hur kan ni göra en sådan tolkning? Absurt, ja, verkligen... Men nog om detta, det är dags att presentera veckan som gått!
Då har alltså vecka 40 snart nått sitt slut och vi närmar oss vecka 41 som inte bjuder på så mycket mer än att vi snart närmar oss den efterlängtade vintern! Weeehooo! Jag älskar vintern, det kanske ni redan vet men hursomhelst, vintern är den BÄSTA årstiden genom tiderna.
Varför? Jo, för att JULEN är inkluderad! Och julen är en av mina bästa festligheter att fira. Alltid så mycket ljud, dekorationer med mera som julen har att erbjuda... Och jag HOPPAS FÖR GUDS SKULL ATT JAG INTE BLIR SJUK JULEN 2011!! För blir det så, så är det så att jag kanske måste radera bort min FÖRSVARSMEKANISM!!! Och ni vet ju hur den lyder eller hur? Har ni glömt bort det så kan jag återge några utav de artiklar som jag skrivit förut angående denna lilla försvarsmekanism.
Seriöst, blir jag sjuk i år igen så vet jag inte vad jag gör? Jag kanske går till läkaren och undersöker mig eller så får jag helt enkelt vrida på mina så kallade "vanor" när det gäller dessa traditioner...
Men hursomhelst, idag är det oktober och det är lite kvar utav denna fantastiska tradition...
Veckan har bara bestått av pluggande över Folkhälsovetenskap och ett arbete bestående utav en grupp som handlar om droger och varför det är ett folkhälsoproblem... Låter enkelt eller hur? Men tro mig, det är svårare än man trodde det skulle bli. Och de kriterier för att det dessutom ska vara godkänt är hur pass svårare än bara man kunde inbilla sig... Jag menar, herregud, det är väldigt mycket och att avgränsa ett område blir bara värre i slutänden. Men jag försöker och har nu dessutom en mycket viktig bok som jag kan ha som "argument" och "bevis" på att det är ett folkhälsoproblem.
Men bara plugg och eventuellt lite rekreation har stått på schemat och helgen bjuder heller inte så mycket mer än bara plugg.
Men idag är det fredag och då är det bara att njuta den.
Själv ska jag snart ta min dagliga promenad mot ... ehm... Nånstans i Arboga och bara njuta utav den goda musiken jag hör med mp3 i högsta hugg och lurarna i öronen och denna unika "flow" som flödar bland kablarna och registrerade utav min hjärna där jag kan liksom, njuta utav den goda rytmen som musiken erbjuder.
Jaja, nåväl, idag är det en fredag och härmed avrundar jag denna veckas fredagspub. Ha en fortsatt trevlig helg!!
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Idag är det en hemsk fredag, dock sov jag ganska skönt men när man får läsa på Magazin 24 om att "Tre män knivrånade man på mediciner", ja, då blir man lite smått orolig faktiskt...
Det är så otroligt synd att det händer så mycket negativa saker på just "Österled"... Inte så konstigt att vissa utav den lokala befolkningen tycker att Österled är den nya "Vasastaden" vilket jag tycker är otroligt absurt att säga... Hur kan ni göra en sådan tolkning? Absurt, ja, verkligen... Men nog om detta, det är dags att presentera veckan som gått!
Då har alltså vecka 40 snart nått sitt slut och vi närmar oss vecka 41 som inte bjuder på så mycket mer än att vi snart närmar oss den efterlängtade vintern! Weeehooo! Jag älskar vintern, det kanske ni redan vet men hursomhelst, vintern är den BÄSTA årstiden genom tiderna.
Varför? Jo, för att JULEN är inkluderad! Och julen är en av mina bästa festligheter att fira. Alltid så mycket ljud, dekorationer med mera som julen har att erbjuda... Och jag HOPPAS FÖR GUDS SKULL ATT JAG INTE BLIR SJUK JULEN 2011!! För blir det så, så är det så att jag kanske måste radera bort min FÖRSVARSMEKANISM!!! Och ni vet ju hur den lyder eller hur? Har ni glömt bort det så kan jag återge några utav de artiklar som jag skrivit förut angående denna lilla försvarsmekanism.
Seriöst, blir jag sjuk i år igen så vet jag inte vad jag gör? Jag kanske går till läkaren och undersöker mig eller så får jag helt enkelt vrida på mina så kallade "vanor" när det gäller dessa traditioner...
Men hursomhelst, idag är det oktober och det är lite kvar utav denna fantastiska tradition...
Veckan har bara bestått av pluggande över Folkhälsovetenskap och ett arbete bestående utav en grupp som handlar om droger och varför det är ett folkhälsoproblem... Låter enkelt eller hur? Men tro mig, det är svårare än man trodde det skulle bli. Och de kriterier för att det dessutom ska vara godkänt är hur pass svårare än bara man kunde inbilla sig... Jag menar, herregud, det är väldigt mycket och att avgränsa ett område blir bara värre i slutänden. Men jag försöker och har nu dessutom en mycket viktig bok som jag kan ha som "argument" och "bevis" på att det är ett folkhälsoproblem.
Men bara plugg och eventuellt lite rekreation har stått på schemat och helgen bjuder heller inte så mycket mer än bara plugg.
Men idag är det fredag och då är det bara att njuta den.
Själv ska jag snart ta min dagliga promenad mot ... ehm... Nånstans i Arboga och bara njuta utav den goda musiken jag hör med mp3 i högsta hugg och lurarna i öronen och denna unika "flow" som flödar bland kablarna och registrerade utav min hjärna där jag kan liksom, njuta utav den goda rytmen som musiken erbjuder.
Jaja, nåväl, idag är det en fredag och härmed avrundar jag denna veckas fredagspub. Ha en fortsatt trevlig helg!!
//Eddie
Misstolkning eller en lögn?
Hej.
Denna vecka har jag fått en rad med samtal via telefon faktiskt. Alla från olika människor, några samtal var dock samtal som fick mig att känna mig tom inombords, småledsen och besviken faktiskt...
Vem kunde då få mig att må så efter dessa omständigheter?
Det var min mamma...
Mamma har ringt mig ett X antal gånger om vart jag befinner mig någonstans och varför jag inte kommer och besöker henne så ofta... Jag svarade henne genom att säga att jag studerar i Västerås på Mälardalens Högskola och dagarna får mig att använda hjärnan hela tiden och jag efter en dag av plugg så blir jag trött i hjärnan och behöver mitt vilande.
Men mamma, hon trodde verkligen inte på mig och påstod att hon "sett" min cykel kvar på cykelstället vid gården och påstod också att jag var hemma om dagarna och gjorde absolut ingenting och hade "detta" som argument över varför jag inte besöker henne istället...
Kära mamma...
Jag vet att du inte läser mina blogginlägg men hursomhelst vill jag klargöra en sak innan vi fortsätter...
Jag älskar min mamma.
Men detta blir man bara förbannad över... Jag ville inte visa min aggression mot henne via telefon eftersom jag satt bredvid mina klasskamrater runt ett bord i en kafeteria på Högskolan och ville förklara för henna att JAG VAR vid Västerås Högskola och studerade...
Efter den dagen var man ur fokus hela dagen och jag kände också att dagen vart förstörd på grund av mammas misstolkning? Vet hon inte att jag studerar i Västerås eller gör hon sig bara?
Jag vet inte vad mamma går på idag och varför hon beter sig på detta sätt mot mig just nu... Bara för att min bror flyttade till Filipstad betyder inte det att jag gör absolut ingenting... Kom också ihåg att jag var på Arbetsmarknadsenheten och jag jobbade där i över 2 år, DU MED!!! (Min mor alltså).
Så jag förstår inte detta...
Ursäkta för ett "konstigt" inlägg idag men jag var tvungen att få ur detta från min skalle, jag tänker på saker som jag sade tidigare, det får mig att vara ur fokus och är jag ur fokus är dagen bara förstörd för mig... Och det är bara jag som känner det... Utanför ser folket inte det...
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Denna vecka har jag fått en rad med samtal via telefon faktiskt. Alla från olika människor, några samtal var dock samtal som fick mig att känna mig tom inombords, småledsen och besviken faktiskt...
Vem kunde då få mig att må så efter dessa omständigheter?
Det var min mamma...
Mamma har ringt mig ett X antal gånger om vart jag befinner mig någonstans och varför jag inte kommer och besöker henne så ofta... Jag svarade henne genom att säga att jag studerar i Västerås på Mälardalens Högskola och dagarna får mig att använda hjärnan hela tiden och jag efter en dag av plugg så blir jag trött i hjärnan och behöver mitt vilande.
Men mamma, hon trodde verkligen inte på mig och påstod att hon "sett" min cykel kvar på cykelstället vid gården och påstod också att jag var hemma om dagarna och gjorde absolut ingenting och hade "detta" som argument över varför jag inte besöker henne istället...
Kära mamma...
Jag vet att du inte läser mina blogginlägg men hursomhelst vill jag klargöra en sak innan vi fortsätter...
Jag älskar min mamma.
Men detta blir man bara förbannad över... Jag ville inte visa min aggression mot henne via telefon eftersom jag satt bredvid mina klasskamrater runt ett bord i en kafeteria på Högskolan och ville förklara för henna att JAG VAR vid Västerås Högskola och studerade...
Efter den dagen var man ur fokus hela dagen och jag kände också att dagen vart förstörd på grund av mammas misstolkning? Vet hon inte att jag studerar i Västerås eller gör hon sig bara?
Jag vet inte vad mamma går på idag och varför hon beter sig på detta sätt mot mig just nu... Bara för att min bror flyttade till Filipstad betyder inte det att jag gör absolut ingenting... Kom också ihåg att jag var på Arbetsmarknadsenheten och jag jobbade där i över 2 år, DU MED!!! (Min mor alltså).
Så jag förstår inte detta...
Ursäkta för ett "konstigt" inlägg idag men jag var tvungen att få ur detta från min skalle, jag tänker på saker som jag sade tidigare, det får mig att vara ur fokus och är jag ur fokus är dagen bara förstörd för mig... Och det är bara jag som känner det... Utanför ser folket inte det...
//Eddie
Fredagspub [30 sept]
Hej och mycket välkomna till Eddiemans Fredagspub, min personliga blogg på nätet.
Då har ytterligare en vecka gått mina damer och herrar och tiden går än så länge "som den ska" och med det så menas det självklart att den inte går "fort" som den gjorde förut när jag var på andra uppdrag. (Och ja, jag refererar återigen till Arbetsmarknadsenheten eftersom dagarna gick fort där på grund av dels uppgifterna man fick och dels på grund av så troligt roliga arbetskamrater som förgyllde alla dagarna).
Veckan med vädret i spetsen som varit ganska vackert, med solen som lyser upp jorden som den ska och den sista värmen innan hösten eller vintern om den kommer i tid, ja, då kan man ju också säga att veckan har varit BRA. Haha, gud vilken hemsk introduktion men vi fortsätter undersökningen eftersom detta är ju ett fredagspub-inlägg.
Dock ett sent inlägg berodde på den tidigare "Powernapen" som jag tog där jag kunde återigen göra samma misstag att sova lite för mycket, under en fredag...
Att ta ett powernap betyder alltså att man sover en extremt kort stund för att sedan vakna extra pigg, något ungefärligt liknande effekten av när man dricker till exempel starka koffeinhaltiga drycker såsom Energidrycker av olika slag. Fast denna variant är enligt undersökningar och forskning också för den delen, mycket nyttigare än sockerkick. Men vad som brukar vara problem, i mitt fall exempelvis är att när jag tar ett powernap så brukar det vara längre än 10 minuter... Det är värre, vi snackar alltså om timmar... Mellan tre och fyra timmar brukar vara den powernap som jag brukar ta, och ja, vi säger att det är "normalt" för att detta har alltid hänt mig... Jag kan aldrig ta korta powernap, de måste vara enorma och tidsmässiga...
Geez...
Detta med powernap har jag aldrig begripit mig in och kommer nog inte att göra det på ett tag men nog om den där förbannade powernapen! Vi har tappat bort vårt fokus på vårt inlägg om Fredagspub!
"Fred-gas..." hahah, så himla roligt!
Veckan har varit extremt lugnt, inga konstigheter och inga eventuella nyheter som skulle försöka spränga min hjärna men om vi tar och bortser oss från de olika aktiviteter som har präglats denna vecka så har det faktiskt varit lugnt.
Jag trodde det skulle bli tuffare men det vart det inte (om jag bortser från uppgifterna man får från min högskola)...
Det känns som om detta inlägg blir bara värre och värre eftersom jag dels är det mörkt och ganska sent att göra ett fredagspub-inlägg och dels för att jag lider utav effekten: HYPERAKTIV och kan därför inte koncentrera mig och det enda botemedlet som finns för att återgå till det normala vid det här laget är att sova och ligga i min sköna säng där jag kan vila bort mig, dessutom i fred.
Därför lämnar jag er nu med ett fredagspub-inlägg som för första gången sedan december 2009 har blivit misslyckat. Vi syns "imorgon" lördag och förhoppningsvis är jag "friskare" då. Ha det bra alla vänner och GOD NATT!
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Då har ytterligare en vecka gått mina damer och herrar och tiden går än så länge "som den ska" och med det så menas det självklart att den inte går "fort" som den gjorde förut när jag var på andra uppdrag. (Och ja, jag refererar återigen till Arbetsmarknadsenheten eftersom dagarna gick fort där på grund av dels uppgifterna man fick och dels på grund av så troligt roliga arbetskamrater som förgyllde alla dagarna).
Veckan med vädret i spetsen som varit ganska vackert, med solen som lyser upp jorden som den ska och den sista värmen innan hösten eller vintern om den kommer i tid, ja, då kan man ju också säga att veckan har varit BRA. Haha, gud vilken hemsk introduktion men vi fortsätter undersökningen eftersom detta är ju ett fredagspub-inlägg.
Dock ett sent inlägg berodde på den tidigare "Powernapen" som jag tog där jag kunde återigen göra samma misstag att sova lite för mycket, under en fredag...
Att ta ett powernap betyder alltså att man sover en extremt kort stund för att sedan vakna extra pigg, något ungefärligt liknande effekten av när man dricker till exempel starka koffeinhaltiga drycker såsom Energidrycker av olika slag. Fast denna variant är enligt undersökningar och forskning också för den delen, mycket nyttigare än sockerkick. Men vad som brukar vara problem, i mitt fall exempelvis är att när jag tar ett powernap så brukar det vara längre än 10 minuter... Det är värre, vi snackar alltså om timmar... Mellan tre och fyra timmar brukar vara den powernap som jag brukar ta, och ja, vi säger att det är "normalt" för att detta har alltid hänt mig... Jag kan aldrig ta korta powernap, de måste vara enorma och tidsmässiga...
Geez...
Detta med powernap har jag aldrig begripit mig in och kommer nog inte att göra det på ett tag men nog om den där förbannade powernapen! Vi har tappat bort vårt fokus på vårt inlägg om Fredagspub!
"Fred-gas..." hahah, så himla roligt!
Veckan har varit extremt lugnt, inga konstigheter och inga eventuella nyheter som skulle försöka spränga min hjärna men om vi tar och bortser oss från de olika aktiviteter som har präglats denna vecka så har det faktiskt varit lugnt.
Jag trodde det skulle bli tuffare men det vart det inte (om jag bortser från uppgifterna man får från min högskola)...
Det känns som om detta inlägg blir bara värre och värre eftersom jag dels är det mörkt och ganska sent att göra ett fredagspub-inlägg och dels för att jag lider utav effekten: HYPERAKTIV och kan därför inte koncentrera mig och det enda botemedlet som finns för att återgå till det normala vid det här laget är att sova och ligga i min sköna säng där jag kan vila bort mig, dessutom i fred.
Därför lämnar jag er nu med ett fredagspub-inlägg som för första gången sedan december 2009 har blivit misslyckat. Vi syns "imorgon" lördag och förhoppningsvis är jag "friskare" då. Ha det bra alla vänner och GOD NATT!
//Eddie
