Eddiemans Fredagspub

Tjenare och mycket välkomna ska ni då vara till Eddiemans fredagspub, Eddies personliga blogg på nätet som handlar om en massa saker, mestadels om mitt liv helt enkelt. För er som är nya och som tittar in i min blogg, känn er välkomna. En presentation om vad bloggen handlar om samt vem jag är finner ni här. 

 

Då har vi kommit till slutspurten av vad som har kommit att vara den "undersökning" och analys om vad beatboxing är för något och hur den helt enkelt förgyllde mina dagar eftersom det var någon form utav passion samt ett intresse som jag höll på med i princip varje dag. Och det är också tänkt att ett intresse aldrig dör ut men tyvärr för min del har jag varit så illa tvungen att avbryta och att avsluta med mitt intresse som beatboxare. Men vi ska undersöka dessa faktorer ännu mera eftersom jag dels aldrig gått ut med det så offentligt som nu och hittills bara sagt att "jag beatboxar inte längre" vilket jag anser idag är ingen orsak till varför helt enkelt jag avslutar eftersom det ger inget tydligt svar. Men innan vi undersöker måste vi gå tillbaka till dessa inlägg som jag skrev 2009 om "mina sista beatboxuppträdanden" eftersom dessa påståenden idag är så ganska falska och med det så menas det med att det helt enkelt inte stämmer överens med just varför jag avslutade helt och hållet. 

The Last Tribute , Den Hemska Ångesten och Måndagar är inte Trevliga är alla tre inlägg som tar upp någonting gemensamt och det är helt enkelt att jag avslutade mitt beatboxande på grund av helt "fel" publik. Och vad som jag menade här var nog på grund av att folk som inte vet eller har en susning på vad beatboxing är för något hade väldigt lite koll eller inget intresse på att lyssna på ett beatbox-framförande vilket är egentligen väldigt synd eftersom det är någonting väldigt unik som inte många, i alla fall inte då många unga i Sverige, som utövade denna form utav konst för det är det vad beatboxing är, det föddes upp som en konst vilket jag nämnde om i första delen när vi tog upp om beatbox-historia. Men detta är nog bara en av de små orsakerna... Det vi ska ta upp nu är de större orsakerna till varför jag var tvungen att avsluta mitt beatboxande. 

 

I förra inlägget berättade jag om två faktorer som fick mig att reagera väldigt negativt och det första faktorn var när min bror lämnade mig att beatboxa ensam efter en missuppfattning eller ett missförstånd av både arrangörerna för Arboga Karnevalen 2006 och gruppen som diskuterade om den lämpliga tiden att ha sin föreställning och det var gruppen A.L.B. (Arboga Latino Boys). Och den andra faktorn var när min bror beslutade att inte närvara vid Beach Rock eventet 2009 och hjälpa mig med beatboxandet vilket resulterade i ett fiasko och därmed också var den sista spelningen någonsin för mig. Alltså, med ingen support från min bror var lika med sämre kvalitet på framtida spelningar, trotts att jag försökte att få det att fungera när jag gjorde det själv men det saknades mer tid och det saknades support. Den support som jag än idag inte kan förstå varför jag inte fick. Det skulle vara så väldigt bra om jag fortfarande än idag hade honom vid min sida och att vi kunde gjort något större med beatboxandet. Vi kunde ha blivit riktigt igenkända av många och det skulle vara så roligt att uppträda för folket och öka medvetenheten om beatboxen och dess kultur... Men vad kan jag göra idag? Mer kan jag inte begära idag och ett beslut från honom är ett beslut som jag inte kan göra någonting åt och därför körde jag mitt eget "race" men den var verkligen kortvarig. Så lite extra support hade varit extremt bra vid sådana tillfällen men tyvärr vart det inte så... Måste poängtera att just detta var en av de största orsakerna till mitt beslut att avsluta mitt beatboxande. 

 

Ett sent 2009 drabbades jag av en mycket svår astma-attack som fick mig att dra tillbaka och vart samtidigt diagnostiserad av astma bronchiale vilket försvårade mig i utövandet av beatboxandet på offentlig nivå. Jag blir andfådd efter bara några övningar och det är inte värt att beatboxa längre med denna sjukdom bakom sig för hela livet. 

 

Orsak 3; Publikens minskade intresse för beatboxing. 

Under alla åren som jag beatboxat har jag alltid fått god respons från alla som sagt till mig att beatbox är en unik kultur som inte utövas av många. Tyvärr har jag även mött folk som sagt att intresset för beatbox är för liten eller inte finns vilket försvårade det för mig att förklara vad beatboxing är för någonting varje gång jag skulle upp på scenen. Dessutom har jag alltid bråkat om publikens mängd. Vart har dem flesta varit någonstans när jag uppträtt? Det har varit annonserat ute på ungdomssidorna och kommunen hemsida men... Jag kan dock hålla med om att det har dock varit dåligt med annonsering av vissa olika events men något som beatbox-kultur borde man inte missa, det är så min uppfattning är idag också, skulle det vara så att någon annan ungdom tar över den platsen så skulle jag gärna vilja se den personen eller gruppen sitt framförande och ge dem mina erfarenheter kring det och det vore väl fantastiskt eller hur? Det känns dock som om ingen har direkt varit intresserad för beatboxing och att de flesta gjort istället narr av det och ignorerat det faktum att beatboxing är en unik kultur. Så det har hela tiden varit en kamp om att hålla denna intresse vid liv men jag har tyvärr misslyckats och varit så illa tvunen att avsluta det som jag trodde jag skulle komma långt med. 

Och där så var denna undersökning på fyra inlägg över... Nu har ni fått lite bakgrund kring vad beatboxing är för något, hur det intresset påverkade mig och varför jag avslutade mitt intresse som beatboxare. Lite sorligt såhär vid slutet men det är ingenting jag kan göra något idag tyvärr. Ett beslut är ett beslut...

 

Jag hoppas ni kära läsare har en underbar torsdagskväll så hörs vi.