Eddiemans Fredagspub

Hej och mycket välkomna ska ni vara till Eddiemans Fredagspub. Eddies personliga blogg på nätet där jag, Eddie, diskuterar och presenterar er mina åsikter, perpsektiv och vyer kring vad som helst egentligen. 

 

Idag är den den 31 december, en dag som senare under kvällstider kommer att förgyllas med raketer som enligt tradition har som syfte att välkomna det nya året och slänga det gamla bakom oss och fokusera på livet i framtiden. Nu vet jag dock inte om detta stämmer till 100% men jag kan tänka mig det i alla fall och det säger jag åtminstone att jag välkomnar det. Inte för att jag är positiv för att slänga en massa pengar i luften och fira att ett helt år nu försvunnit och ett nytt väntar precis utanför. Jag säger i alla fall välkommen. 

 

Det är ändå dags att sammanfatta Eddiemans år 2014 och för att göra det så sammanfattar jag det genom att publicera bilder som jag tycker har inflytande för just den månaden som passerade 2014. 

Vi börjar förstås men första månaden för året.

 

Januari

Eftersom det nu är början av december och många redan börjat eller har sina juldekorationer färdiga är det nog dags att börja ta sin lilla funderare igen och fråga mig själv frågan (vem annars?) om jag, Eddie, ser fram emot julen? 

 

De flesta som känner mig väldigt ära vet att jag brukar oftast skämta om detta med julen året runt och det börjar alltid med att försöka fråga personen; Vet du varför?

 

Allt har sin början och allt har sin lilla historia och just denna, ganska så urusla fråga, har en historia bakom sig som går långt bak redan när Eddie gick i grundskolan. Jag vet dock inte vilken tidpunkt det skapades men det har väl någonting om detta; Eddie lekte tillsammans med brodern en lek som handlade om försöka få våra leksaker att komma överens om att leka med oss men det hela får en vändning som gör att atmosfären ändrade på sig ganska så instant när jag helt ur det tomma säger direkt att jag "inte vill leka längre" vilket får brodern att reagera negativt. Detta började allt tack vare att jag tidigare redan hade sagt att "Jag firar ingen jul" till min bror och jag antar att jag även sa det till våra leksaker men vi var ju unga killar på den tiden så att leka med leksaker är ingenting som är konstigt. Det som är konstigt med denna historia (onödig för att vara helt ärlig) är att jag vänder direkt till den cyniske och bittra typen som inte längre vill leka med brodern "för att jag inte firar någon jul".

 

Nu när jag sitter och funderar på detta själv så har denna historia absolut ingen bakgrund eller anknytning till varför jag inte firar någon jul eller liknande för det gör ju mina föräldrar. Mamma vet jag älskar julen och har alltid firat jul på det traditionella sättet; julbord, julklappsdelning och familjeumgänge. Pappa är den som firar men han firar den väldigt lugnt vilket betyder att han inte är som mamma, fixar till med julbord och liknande men båda mina föräldrar har fixat juldekorationerna i alla fall så någon julstämning får de i alla fall. 

Nu tillbaka till min berättelse... 

Nu när ni dessutom kan och vet om mina kära föräldrars sidor om julen så är det dags att berätta min "story" om julen. 

Tydligen så har min tidigare historia om "Vet Du Varför?..." - fenomenet haft en stor påverkan i mitt liv eftersom det ibland förekommer att jag säger det till någon men jag är ganska säker på att det inte påverkat hur jag firar julen eller om jag firar jul eller inte, det ska ni ha klart för er. Det är bara något som jag associerat mig med hela livet. 

 

Den stora faktorn i det hela om det är så att jag VILL fira jul är att jag INTE vill göra det ensam längre så som jag gjort alla åren förutom 2013 eftersom det var då ett år som jag verkligen firade jul med familjen och dess vänner (Notera att jag skrev dess vänner och inte mina vänner tyvärr), på bekostnad av alkoholförtäring och ensamhetskänslan. 

 

Jag vill dock poängtera något som måste sägas; Min familj har under min uppväxt, alltid firat jul tillsammans men tyvärr känns det som att vissa delar och förhållanden är splittrade och därför måste dessa firanden vara separata. I värsta fall kan det till och med vara så att jag inte får en inbjudan från något håll i år och det mardrömsscenariot existerar som ett alternativ... 

 

Så, för att gå tillbaka till min fråga om julen och om jag ser fram emot den?

Blandade känslor, tyvärr mest negativa känslor som dyker upp och det på grund av många andra faktorer, några har jag redan nämnt i dagens inlägg men nej... Jag ser inte fram mot den. Jag är ganska säker på att jag kommer göra som förra året; förbereda mig mentalt för att fira den ensam eller inte fira den alls. Jag kanske ska testa det istället men det kommer att förstöra min barnsliga själ något så fruktansvärt... 

 

//Eddie

Eftersom julen är precis vid hörnet och dessutom är första december idag har jag tagit ett beslut som involverar i först och främst med att försöka blogga ännu mer och sedan försöka diskutera mer om mig och mina tankar för det är ju en hel del som absolut inte har någon aning om vem jag är och varför jag är som jag är idag med mera. Och för er som hittade denna blogg på grund av mig eller av en ren slump; välkomna till Eddiemans Fredagspub, Eddies personliga blogg på nätet!