Eddie Henríquez | Skapa en profillänk
Eddiemans Fredagspub - *** Eddiemans Fredagspub Varje Fredag, Annat någon Annan Dag ***

Eddiemans Fredagspub

*** Eddiemans Fredagspub Varje Fredag, Annat någon Annan Dag ***

Jag har mycket att skriva om

...Men jag har ont om tid. Denna vecka har varit brutal, mina damer och herrar. Fullt ös och sedan medvetslös, bokstavligen. I mitten av veckan tappade jag fokus och vart sjuk. Min sömncykel har varit katastrofal och min hälsa allmänt dåligt. Därför har jag inte hunnit med något konstruktivt eller produktivt i veckan och jag ber om ursäkt för det. //Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Spelföreningen The Odd One's

"Syftet med föreningen är att få aktiva ungdomar, sysselsättning, spela svenska och internationella brädspel, rollspel, e-spel och live samt att arrangera studiecirklar i en drogfri miljö." 
Så lyder spelföreningens beskrivning och det är en trevlig förening som kom egentligen på grund av nuvarande ordförande eget initiativ. Det var helt enkelt på grund av honom, vår ordförande Tony, som skapade idén och som ville starta en egen unik förening dedikerad till ungdomarna att försöka väcka intresset för spel. 
Foto: Exempel på spel
Foto: Annat exempel på spel
Jag har tidigare pratat om utvecklingen av en spelförening i Arboga. Och idag är spelföreningen aktiv. Nu vet jag inte exakt hur många vi är men jag tippar på att vi är över 15 aktiva personer i spelföreningen (rätta mig om jag har fel!)
 
Varje lördag på Brandstas lokaler är det full aktivitet mellan klockan 14.00 tills det helt enkelt slutar. Det varierar men oftast går man hem väldigt sent på kvällen eftersom det tar tid att spela dessa olika former utav spel tillsammans med personer som man umgås med, med gemensamma intressen och det är helt enkelt huvudfaktorn i det hela; att vi har ett gemensamt intresse. Det hoppas jag i alla fall. 
 
Det finns så många spelvariationer och dessa bilder ovan är bara några exempel på just olika spelformer men de är just sådana spel som tar tid och som spelas just nu. 
 
Jag minns inte hur jag kom in i bilden men ganska så snart var jag med i denna förening också. Kanske för att jag hade ett tidigare brinnande intresse för just detta? Det har skapats en rad olika spelföreningar men alla har inte varit så lockande och givande som denna unika och verkligen förbättrade spelförening. Alla som har varit inblandade i detta tackar jag för att ni bjöd mig till denna förening. 
 
Jag hoppas i framtiden att spelföreningen arrangerar flera evenemang som lockar ungdomarna till föreningen eller också att de utvecklar nya spelvariationer eftersom ju fler spel föreningen har att erbjuda desto flera personer kommer att lockas till dessa framtida evenemang. När det var alla hjärtans dag så skrev jag på bloggen; "Ett evenemang kommer att hållas den 11 april" och det är evenemanget TableTop Day där helt enkelt brädspel kommer att belysa dagen så för er som är intresserade anmäler ni er gratis till evenemanget här. En hel dag med brädspel och annat kul. Det borde locka intressenter, åtminstone ungdomarna! 
Foto: Spelvariationer
[Jag har inte haft tur]
Under mina ungdomsdagar hade jag inte den turen att spela brädspel överhuvudtaget. Rollspel var helt uteslutet eftersom jag inte hade en blekaste aning om vad det var för någonting heller. Det är verkligen på senare år (så sent som 2014) som jag vart introducerat till dessa nya former av spel. Min familj har aldrig sett detta och skulle jag introducera det till dem skulle de genast vara fundersamma och fråga sig själva om "det gynnar dem alls". Det ÄR JUST DEN PROBLEMATIKEN jag skriver om i inlägget "What's in it for me?" Det är helt enkelt från min familj eller ursprung som jag fått den tankeställningen och undrar verkligen om det är bra i längden för mig? Just nu ser jag det som ett enormt minus. Men det var inte just detta vi skulle prata om i dagens inlägg... Tänk att mina inlägg cirkulerar hela tiden om olika ämnen... Så typiskt mig... 
 
[Det finns så många olika spelformer]
Trott eller ej, det finns många spel. För många men alla är roande och givande. Det är det som är huvudnyckeln egentligen; att man har roligt. Har man inte roligt så är det klart att det inte gynnar personen men då kan man övergå till något annat vilket inte borde vara ett problem med tanke på hur många spel som finns tillgängligt. 
 
För mig är det alltid bra om någon introducerar mig till en ny spelvariant eller liknande eftersom att som jag tidigare nämnde; att jag vart sent introducerat till just dessa spelformer och variationer att jag saknar kunskap om spelens olika spelformer och regler. Det är just det som jag har svårt med, att förstå spelens olika regler men alltid har det funnits någon som lärt mig dessa regler och vid varje nytt spel så brukar det finnas någon som lär ut spelens regler och spelform, en ledare av något slag som berättar det vid start så det borde inte vara ett problem egentligen. Så länge man har roligt i slutändan är det viktigaste som jag tycker spelföreningen lyckats med. 
 
 
Denna lördag som kommer är det ungdomarna från ungdomsfullmäktige som kommer att arrangera ett lokalt LAN som syftar på att ungdomarna spelar PC-spel, e-spel eller liknande via datorer som deltagarna tar med sig och spelar tillsammans i lokalen. Som sagt, detta kommer att hållas på Brandsta och de börjar spela på fredagen och evenemanget startar klockan 18.00. 
 
Sammanfattningsvis säger jag bara att det är väldigt bra att det finns en aktiv förening som handlar om spel. Som sagt, hade det inte varit på grund av initiativet från vår ordförande Tony hade nog inte spelföreningen varit aktiv idag vilket hade varit synd. Men den är aktiv! Så kom och "joina" oss om du vill eller kom på ett besök.
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Extrem tystnad

Hejsan och välkomna till min blogg...
Nog för att jag vet att måndagen försvann på grund av sömnen men den var nog en av de absolut tystaste också. Inte ett ord yttrades. Ingen sade något heller. Det var knäpptyst hemma. 
 
Detta brukar inträffa när jag vet brorsan har fullt upp med saker som inte ens jag förstår vad han håller på med. Han pluggar också vilket gör saken mer intressant med tanke på att han jämt och ständigt är hemma. Visst, han pluggar väl på distans men det irriterar mig eftersom han sällan går ut. När han går ut är det då när jag vet att det är en sak som "måste" uträttas. 
 
 
Vi pratade sist om ärendeuträttanden också och det är precis tvärtom när det gäller honom men det har vi pratat om så vi behöver inte gå in i detaljer här.
 
Han håller mycket på med själv-projekt vilket förklara saken i varför han inte syns heller. Det han brukar oftast göra är att sitta vid datorn och läsa en massa konsolrelaterade texter. Det är något viktigt han håller på med så att störa honom kostar honom enormt mycket tid men han är allmänt kunnig i de flesta ämnen i alla fall och en lysande matematiker. Men hans enormt svaga sida är helt enkelt den tystnaden... Så tystlåten. Och jag är lite orolig för denna tystnad eftersom jag vet att om jag startar en konversation brukar det uppstå bråk eller konflikt för att jag "störde honom". 
 
Därför är det oftast bäst att vara tyst; allt för att undvika en konflikt
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Självbiografi

Tjenare och mycket välkomna ska ni vara till Eddiemans Fredagspub. Eddies personliga blogg på nätet. 
[Allmän presentation]
Hejsan allihopa. Eddie heter jag och är 25 år och befinner mig i en liten stad som heter Arboga där jag stortrivs och njuter av både det sociala och kulturella livet. Är intresserad av fritids- och kulturfrågor, älskar musik, speciellt reggaemusiken som fyller mina vardagar med nöje och eufori. Är också en PC-entusiats vilket betyder att datorer och spel fyller mina vardagar också såsom konsol-spelen men inte lika mycket men jag är i alla fall på rätt spår. 

Jag är en mycket aktiv kille som jämt och ständigt är på vift med småprojekt eller liknande, bland annat har jag och en vän till mig framtida planer på att skapa en lokal podcast som är just nu under planering och handlar mest om allmänna saker som dyker upp då. Om inte det så studerar jag på distans, tanken är att jag ska bli en framtida folkhälsovetare vilket har sina upp och nergångar men det är på planeringsfasen i alla fall. Om inte det så älskar jag att redigera mycket ljud som en liten extra hobby eftersom jag gillar att mixa mycket med ljud. Det kan vara vadsomhelst egentligen men ljud och röst är det jag fokuserar på och vill skapa något fantastiskt med dessa element och data i framtiden. Gillar dessutom att skriva mycket vilket jag tyckte att intresset för bloggandet var en mycket intressant men också givande intresse för att fortsätta utvecklas att bli bättre på att skriva. 
 
Vid sidan om dessa småhobbyn så gillar jag Amerikansk wrestling vilket är mycket underhållande och försöker hålla mig uppdaterad så fort något "wrestling"- relaterat dyker upp. 
Dessutom är jag en aktiv politiker, supporter och förtroendevald för Socialdemokraterna (i Arboga)och står upp för ALLA människors lika värde. 
 
Är före detta beatboxare vilket är en person som gör instrumentljud med munnen men det är lagt på is på grund av det bristande intresse som ökade under 2009 och projektet avslutades så tragiskt sent samma år. Mer information om dessa händelser borde finnas i arkivet funna i denna blogg i panelen till höger. De finns också inlistade i kategorierna under samma panel. 
 
En glad, nöjd och optimistisk kille med flera framtidsvisioner och ambitioner; inte så konstigt att mina vänner känner sig trygga i min närhet och att de älskar mitt skratt. ^_^
Folk vill veta mer om mig och det är därför jag har denna blogg; Eddiemans Fredagspub, en personlig blogg där jag, Eddie, berättar om mina aspekter, vyer, tankar och idéer kring livet och annat som dyker upp på vägen. Jag hoppas ni får trevlig läsning! 
 
Följ mig på sociala medier, länkar finns nedan (klicka på bilderna)
 
 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

What's in it for me?

Så var helgen över. Igen. Typiskt att helgerna ska försvinna så ofantligt fort egentligen att man inte alls hinner med i utvecklingen av... Människan. Hmm. Jag började ganska så underligt med att just skriva dessa rader men ni som läser denna blogg borde vara "vana" redan eftersom det är mig, Eddie, det handlar om mest i bloggen och mina aspekter och vyer kring livet. 
Goddag förresten och välkomna ska ni vara till bloggen. 
Foto: Gammal bild från 2014

Så det är söndag idag. En dag som betyder vila för majoriteten idag i alla fall. För mig vaknade jag med hemska smärtor i hela kroppen idag och undrade verkligen om jag skulle orka göra något överhuvudtaget men det släppte efter att ha varit vaken i några timmar. Men det var en obehaglig känsla, kanske ett tecken på massage eller någon form utav terapi? Terapi vet jag inte men massage skulle definitivt behövas. Men det kan man ju drömma om lite så enkelt sådär... hehe... 
 
Men varför vaknade jag med smärtor idag egentligen? I fredags gjorde jag det också efter att ha haft en ganska så intensiv vecka med sammanträden och ärendeuträttanden. Kan det ha någon effekt och i sådana fall vad?
 
Under de flesta sammanträden brukar vi sitta och prata i grupp och det kan vara vadsomhelst egentligen och vi sitter där i ett par timmar innan det är dags för avslut och visat intresse men är det på grund av att man sitter still ett par timmar utan att ta sig en bensträckare eller liknande? Det kan ha en betydande faktor men det är just det enda jag kan tänka på just nu. Uträttning av ärenden, främst när det gäller återigen att hjälpa morsan med eventuell bärhjälp och farsan likaså att; visst, det tär på kroppen men jag borde vara van tycker jag. Men tydligen inte. 
 
Under fredagspubinlägget pratade jag om en liknande sak (som ska belysa dagens inlägg), under ett stycke; "Det är ibland så att jag ställer mig frågan, på engelska också; "What's in it for me?'"
Det är nog ingen som förstod den referensen en jag ska nog försöka förklara vad jag menar här; när jag gör dessa ärenden främst undrar jag ibland om det gynnar mig i längden och att den hjälp jag erbjöd var inte slösat. Svaret borde vara naturligtvis att all hjälp är uppskattad och att det alltid gynnar något oavsett vad det kan vara eftersom det är så jag lärt mig och förstått vad det menas med just den aspekten. 
Men ibland har det varit alldeles för tufft att jag knappt orkat röra mig utanför mitt hem på grund av den ständigt ökande "ångesten" som uppstår när jag vet att något tufft definitivt kommer att ha någon inverkan i bland annat min kropp såsom bärhjälpen eller liknande. En annan faktor kan vara att detta inträffar ju konstant; de behöver min bärhjälp och de har kallat på mig. 
 
[Privilegium Nummer Ett]
Det irriterar mig dock att det bara är jag som måste uträtta dessa "måste" ärenden, främst tänker jag ifrån min familj då som jämt och ständigt ringer och behöver min assist eller liknande vilket är bra men det har varit alldeles för mycket den senaste tiden att jag inte längre vet om jag kommer att orka på grund av att det finns ingen "avlastare" eller någon annan som vill hjälpa mig med dessa ärenden. 
Jag har en bror som borde hjälpa mig med just den avlastningen men mina föräldrar har någon form av, för att inte säga "rädsla", osäkerhet för att be honom om hjälp och jag förstår inte det heller. Nu till mammas flytthjälp så har han tydligen gjort en "deal" med mamma om någonting som gör att de inte kan träffas under flytten vilket får mig att vara extremt fundersam. En deal på att inte träffas? Hatar de varandra? Jag vet inte, detta är bara spekulationer men det är tydligen en deal som gör att de inte kan träffas under en längre tid så jag vet inte vad som händer egentligen. Jag tycker detta är bara skumt...
 
Pappa ringer inte honom heller vilket jag tycker är irriterande. Jag förstår inte detta egentligen. Varför vill inte föräldrarna ringa bror min om hjälp längre? Detta har pågått extremt länge och jag har kallat detta "fenomen" för "Privilegium Nummer Ett" vilket syftar kring mig eftersom föräldrarna ringer eller ber om hjälp ifrån mig i första hand. I andra hand existerar inte och därför blir jag irriterad. Det är inte så frekvent idag men när det händer tänker jag på det. 
 
Sammanfattningsvis säger jag bara att jag, Eddie, behöver en rejäl vila efter dessa två veckor av möten, tjänster, småplugg och planering. Jag hoppas verkligen att denna vecka som kommer nu är lugn för mig. 
Annars önskar jag er en fortsatt trevlig söndagskväll. 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Eddiemans Fredagspub [20 feb]

Idag är det fredag. Vet ni vad det betyder??? Det är EDDIEMANS FREDAGSPUB!!!
Välkomna ska ni vara till Eddiemans Fredagspub, Eddies personliga blogg på nätet där jag, Eddie, diskuterar mina aspekter och vyer kring... Livet egentligen och hur den ser ut för mig om dagarna. Eller ja, det försöker jag göra i alla fall men ibland tar jag upp vissa speciella teman och då kan det vara mina åsikter och vyer kring dessa teman, såsom ni sett nu under veckan som gått. 
 
Bloggen tar egentligen inte upp något speciellt tema som flyter under hela bloggen, något som jag funderat på om jag skapar en annan blogg med syfte att ha ett tema som speglar under hela bloggen. Det kan vara spel, politik, spelföreningen, podcast eller annat som har eller haft inflytande. Bloggen Eddiemans Fredagspub är allmän och tar upp alla aspekter om jag nu kommer ihåg det förstås. 
Ett traditionsenligt fredagspubinlägg brukar innehålla en analys av veckan och en analys av veckan ska ni få och vi börjar först med en lokal väderprognos. 
 
[Väderprognos]
Fortfarande grått och trist. Så trist att snön sakta men säkert försvinner ifrån oss och jag tycker det är så oerhört tragiskt. Varför ska det behöva försvinna nu? 
Jag älskar snön och vintern och jag absolut hatar våren och pollenallergin. Inte undra på att jag blir så himla ledsen bara när jag tänker på det. 
 
[Veckan]
Veckan har bestått av sammanträden och tjänstärenden år olika folk och familj. Det har varit så intensivt att jag verkligen börjar sakta men säkert tappa lust att göra någonting kreativt vilket många inte ser men jag gör någonting varje dag och det tär på energin och orken i kroppen. Men Eddie ger aldrig upp, inte på det sättet men vi börjar först med att undersöka veckan som snart lämnar oss...
 
Måndagen var nog den enda dagen som var typ "ledig" för mig men man hann ändå inte med att utföra ärenden hemma. Det är någonting som är fel här men det kommer väl förmodligen en förklaring till det snart hoppas jag... Annars finns det inga höjdpunkter från just denna dag.
 
Tisdagen likaså, förutom ledigheten förstås och uträttande av ärenden och tjänster. Det är ibland så att jag ställer mig frågan, på engelska också; "What's in it for me?" Just nu är det ingenting men det återkommer i en snar framtid med någonting som kanske genererar något i valör. Eller vad vet jag egentligen? Jag hoppas jag inte gör fel bara. 
Just denna tisdag var det också "fettisdagen" men eftersom jag inte varit så förtjust i just semlor eller liknande så undvek jag detta "firandet" av dagen bara för att jag dels kom på det ganska så sent och att dels att butikerna redan var stängda. Sånt händer bara mig egentligen och det är så typiskt eftersom det var inte på grund av att jag glömde bort det. För att jag hade så mycket att göra just den dagen. Ibland hatar jag mig själv på grund utav det...
 
Onsdagen var fyllt av ett långt men mycket givande Fritids- och kulturnämnd-sammanträde där verksamhetscheferna presenterade vad de erbjuder Arboga med fritid och kulturinslag. Ett fantastiskt arbete som alla enheter håller på med, de förtjänar verkligen en riktigt stor applåd för deras givande engagemang. Kultur och fritid är någonting som jag verkligen brinner för och vill mycket att Arboga ska vara en attraktiv stad med mycket kulturella inslag där det också finns aktiviteter för alla åldersgrupper både på dagtid likaså på kvällstid. Det är min tanke i alla fall och vill med nämnden också bestämma det vi vill uppnå och det lär vi också göra med ett mycket viktigt möte i april då det kommer att bestämma mål och mått. En hel dag kommer att spenderas på att just bestämma dessa mål med mina nämnd-kollegor som sammanträder både mitt parti Socialdemokraterna men också från andra partier. Ser verkligen fram emot det sammanträdet. 
Foto: Fritids- och kulturnämnden - En viktig pärm som innehåller viktiga dokument
Torsdagen förgylldes med att först och främst nämna att det var ett nytt kinesiskt år och det uppmärksammades på Twitter och Facebook vilket är spännande med som jag nämnde tidigare; kulturinslag.
Sedan var det dags för ännu ett möte med Christian och vid mötet satt också en som representerar gruppen "Enough Distance" som vad jag har förstått är en lokal musikgrupp. Jag har inte frågat så mycket om hans unika grupp men ser fram emot framtida sammanträden med honom där han bjudit in mig att planera och guida honom vägen till success. Eller ja, det är tanken i alla fall och det känns positivt att folk frågar efter min hjälp när det gäller att planera och förbereda allting.
Foto: #ChristiansTalkshow. Design: Robert Molander
Det är också positivt att vi är flera nu i gruppen än bara jag och min vän Christian som planerar nästa Christians Talkshow. Syftet med Christians Talkshow är att han bjuder in några kända profiler till hans talkshow där gästerna berättar om sina höjdpunkter med mera där de sedan visar upp några utav deras unika egenskaper. Det är också bra att vi är en liten grupp. Vi skulle öka det till max fem personer eftersom smågrupper brukar oftast (det finns vetenskapliga artiklar kring detta också) fungera effektivt och det känns också bra att ha någon som kommer med andra perspektiv kring det hela för ibland missar man något och en annan fyller i det "hålet" och då blir det som ett teamwork. Så jag är verkligen supernöjd med detta samarbete. 
 
Och idag fredag kommer det att bestå av mycket vila. Vila efter tuff vecka med mycket sammanträden och uträttanden av ärenden. Undrar hur nästa vecka kommer att se ut?
 
Imorgon lördag sticker jag och brorsan till farsan för att snacka framtid med honom och hjälpa honom med vad som behövs. Det är något som kommer att hända med honom en snar framtid som kan påverka hela min familj. En sådan stor påverkan är oftast mycket seriös och vadsomhelst kan inträffa egentligen men orolig är jag inte egentligen. Om det är något som måste göras som gynnar honom så är det lika bra att hänga med. Allt för att farsan ska känna sig säker och nöjd helt enkelt. 
 
Detta betyder att jag missar lördagens spelföreningsträff och jag har redan anmält förhinder till deras evenemang som de skapade så sent som idag fredag men där står det att jag inte kommer. 
 
Söndagen kommer däremot att vara som vanligt så inget är än så länge inplanerat just den dagen. Annars är det återigen en ganska så lugn helg som kommer att spenderas med familjen. Det känns skönt. 
 
Det var dagens fredagspubinlägg som tog över en timme att skriva. Det brukar vara så när jag skriver dessa inlägg men vad gör man inte för att expandera sin "hobby" lite extra?
 
Ha en trevlig helg! 
 
Dagens låt: Robin Cook - Susanna
 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Jag saknar sömn

Som titeln beskriver så saknar jag enormt mycket sömn för tillfället. Varför? Jag har inte kunnat sova av en okänd anledning. Det är inte ofta detta händer mig men när det händer så befinner jag mig i ett "offline" tillstånd som gör att jag avlägsnar mig från omvärlden vilket i sig inte alls är bra för kropp och själ.

Med möten och sammanträden hela veckan som en adderande bonus, vilket jag för övrigt tar väldigt seriöst, gör att jag ibland kommer hem sent om dagarna och inte hinner med vad som bör göras hemma som till exempel fixa utrustning av teknik, städning, tvätt, redigera ljud och redigera podcast-avsnitt. Jag ligger extremt efter med allting och det gör att jag samlar på mig en enorm hög med ärenden att jag snart kollapsar.

Detta är kanske ett tecken...

Ska försöka ta igen det sömn jag saknar...
Om ni inte hört något från mig dessa timmar nu och framöver så vet ni varför nu. Jag hoppas det...

God morgon.
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Ond eller god?

Jahaja. En onsdag. Dagarna går som dem ska... Tydligen. Vissa upplever det som att det går fort, andra som jag upplever det som att det ska gå i samma fart. Men när jag säger det har redan till exempel tre år gått redan och då kan vi snacka om att vara gammal... 
 
[Väderprognos]
Vädret har mestadels varit grått i Arboga. Grått och molnigt, typiskt vinter egentligen. Kanske hösten också? Förutom snön då för det finns fortfarande snö där ute i naturen vilket indikerar på att det fortfarande är vinter. Många börjar redan längta efter sommaren och värmen. Här önskade man ibland det kunde hålla sig ett tag i alla fall innan man hamnar i denna depressionsvärva som jämt uppstår när våren anländer. Tyvärr, känslan som uppstår när värmen och dagarna blir längre har alltid förknippats med frustration och ilska blandat med depressionstankar och sorg. 
 
[Ond eller god?]
Att jag tänker på detta är egentligen ingen stor nyhet för de personer som är med i den lokala spelföreningen i Arboga; The Odd One's. Detta med att vara god eller ond i ett spel eller liknande är en betydande men inte så stor faktor med tanke på vilka valmöjligheter det finns men vill man adaptera för att vara ond eller god måste man vara erfaren också och hur man vill som karaktär, vara i ett äventyrsspel eller annat. 
Snackar vi nu det verkliga livet går det inte att vara annat än god. Jag kan inte tänka mig att vara ond. Även om jag försökt drömma om det men jag har alltid misslyckats på grund av att jag är så USEL på att vara ond att jag gett upp med att ens försöka vara ond. Anledningarna har varit många men den största orsaken är just som jag nämnde nyss; jag är så dålig på att vara ond. 
Anledningen till att jag är så dålig på att vara ond är på grund av att jag aldrig gjort något som anses vara "dumt" eller "ont" i den bemärkelsen att det kan till exempel vara straffbart. Dumheter står jag egentligen inte ut med så varför ens försöka? Lev livet med positiva tankar (om det går) och undvik att göra något dumt som kan både skada dig och din omgivning. 
 
Har jag försökt att vara ond? Jag har testat men jag saknar erfarenhet. Antingen så blir jag upptäckt ganska så fort efter det att jag inlett processen med att vara just "ond". Detta upptäcktes ganska så fort när jag spelade ett spel med spelföreningen där ett kort som man blir tilldelad visar att man antingen är ond eller god. När jag fick upp kortet "ond" så försökte jag spela ond men vart ganska så blixtsnabbt upptäckt min "ondska". Irritationen dök dock upp när spelet var slut när några påpekade att jag var ond på grund av mina så "hektiska" rörelser som dök upp när jag fick upp kortet "ond". När jag fick reda på det ruinerades hela spelkänslan för mig helt och kände att jag behövde snabbt gå hem för att hela mina synder men när jag gjorde det bestämde sig gruppen för att gå hem och avsluta dagen också. Men att spelet var ruinerat på grund av att de visste att jag var ond, utan mitt vetskap förstås, gjorde att spelet helt enkelt inte var spelbart om det hade varit så att jag hade upptäckt det själv under spelets gång men för det är det helt omöjligt egentligen att veta det. Jag kände mig hopplös...
 
Så att vara ond har jag aldrig begripit mig in i egentligen och det är lika bra det eftersom jag avskyr när någon gör något som klassas sig att vara "ont". 
 
Att vara god är nog det bästa egentligen. jag känner mig trygg i min egen närhet. Det är helt enkelt en god känsla att vara god. 
 
Så gör inga dumheter bara. ;)
 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Eddie stör inte med sin musik

 Musik är verkligen livet. Musik är verkligen en passion och jag blir glad bara av att lyssna på musik. Det behöver inte vara en speciell genre. Allt bör fungera men det finns dock undantag. Det måste vara musik som har rytm, har ett ganska så högt tempo och att de går att dansa till. Sådana låtar söker jag mig till ganska ofta och det har fungerat. Eller? Vi tar det i ett annat inlägg...
 
Foto: Music is life - 2006
Musikvärlden har hela tiden existerat men när jag upptäckte att det fanns personer runt omkring mig som hade införskaffat sig cd-spelare eller senare också den nya mp3-spelaren ett tidigt år 2003 öppnades det för en helt ny värld för mig att ha musiken transporterad överallt, vart jag än gick. Men som sagt, jag vart väldigt sent introducerat till detta och införskaffade mig min första mp3-spelare via min telefon kanske så sent som 2005 och det var då som jag konstant (än idag) lyssnade på musiken via mp3-spelaren och sedan också via smartphones. 
 
Men det tog lite tid att själv ha musiken som följde efter mig hela tiden men när jag väl var färdig med det så kunde jag njuta av livet ännu mer, vart jag än gick med ett leende på läpparna. 
Det var där som jag kunde slappna av och avstressa mig från livets "måsten" och kunde fortsätta dagen. Eller ja, dagarna eftersom det är så som det fungerar idag, fortfarande. Jag kan inte vara utan musiken idag och det bästa jag vet också med det är att jag inte stör min omgivning på grund av jag lyssnar på musiken med mina in-ear-hörlurar. Detta är dessutom dokumenterat eftersom jag vet att jag aldrig störde någon under till exempel några lektioner på gymnasiet när det var självstudier då jag frågade min lärare om jag kunde ha musik i lurarna som då gav mig en "boost" på något sätt, liknande ett "flyt" och då var villkoren att jag inte skulle störa någon med det och det gjorde jag inte. Jag hade volymen under kontroll och jag störde ingen i min närhet. 
 
När andra frågade samma lärare om de fick ha musiken i lurarna fick de oftast svaret att de inte fick på grund av att de hade en hög volymnivå i lurarna vilket argument mot mig skapades men läraren försvarade mig då genom att säga att "han stör ju inte med sin musik på grund av sin låga volymnivå i lurarna" vilket stämde precis. Jag har aldrig stört någon med min musik i lurarna och tänker inte göra det heller eftersom jag vet att det finns vissa möten och andra sammanträden då dessa saker är "förbjudna" på grund av att man visar respekt för de som är där och lyssnar och de som presenterar sina viktiga föredrag. 
 
Därför har jag alltid sagt till mig själv att så länge jag har musiken i mina öron så bör jag heller inte störa någon annan i min omgivning. Eller? Vilken twist jag gör när jag skriver ordet; eller... 
Vi har två frågor just nu därav ett skall besvaras i detta blogginlägg...
 
[Stör jag någon när jag har musik i mina hörlurar?]
Svaret borde vara ett simpelt nej. Jag VET att jag inte stör någon i min omgivning och vi har redan dragit av några förklaringar till varför jag inte stör. 
Men ibland blir folk, trott eller ej, riktigt upprörda när jag till exempel inte hör vad de säger eller annat som liknar det scenario som uppstår varje gång jag hör illa. 
Problemet ligger inte i att jag hör illa. Absolut inte. Det finns två teorier till det hela som jag vet just nu inte är "confirmed" av läkare ännu men det jag kan säga om min hörsel är att jag hör förbaskat bra. Det var ju dock ett par år sedan jag gjorde ett hörseltest men det visade absolut inga problem med hörseln; jag hör bra. 
 
Den första teorin (om man nu ens ska kalla det för teorier men what the hell?) är helt enkelt när folk inte är tydliga eller när de inte "hörs" och måste repetera om vad de nyss hade sagt eller liknande på grund av att de kanske talade i mun på varandra, det var högljutt, ljudnivån var alldeles för låg. Det var helt enkelt otydligt och det finns så många faktorer som påverkar detta och därför brukar jag, oftast med rim, repetera orden det jag TRODDE jag hörde men det blir oftast, med humorinslag, fel. 
 
Den andra teorin är helt enkelt när människor säger någonting som jag absolut inte har någon blekaste aning vad de nyss sade för något och jag blir konfunderad och fundersam. Detta uppstår när människor pratar alldeles för fort eller när de säger meningar som jag inte använder under mina vardagar och jag ber dem komma med en annan förklaring eller liknande för, trott eller ej, ibland är språket en plåga. Speciellt när folk tror att man kan språket till 100% men i detta fall är det inte så. Så när jag inte förstår frågan kommer en följdfråga från personen som brukar låta ungefär; hörde du eller ska jag repetera? 
 
Jag hörde till absolut 100% men jag förstod inte frågan. 
Detta har absolut inte med hörseln att göra. 
 
Vad som händer härnäst, detta är dock extremt ovanligt men det har nyligen hänt, men de bad mig att stänga av musiken men till min protest (för jag vet ju att jag inte stör omgivningen) gjorde jag det inte. Jag stängde absolut inte av musiken och vad hände sedan? ingen sa ETT ORD OM MUSIKEN sen för att jag vet att jag inte hade en hög volymnivå. 
Där vart jag rent sagt förbannad. Jag vart småkränkt men det syntes inte förstås med tanke på vad jag tidigare snackade om detta men att vara konflikträdd
 
Tweeten längst upp i detta inlägg är precis vad detta illustrerar. Därför var jag bara tvungen att skriva detta inlägg. 
 
Det finns en annan twist som sagt när det gäller musiken och det tar vi under ett annat inlägg. 
 
Ha en fortsatt trevlig tisdag. 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

San Valentino - The Aftermath

Hej. 
Det var helgen det och en ny vecka har inletts. Den började ganska lugn för att vara helt ärlig och jag ska inte klaga så mycket på det. Ingen idé heller, det är bara att fortsätta att se vardagen som kommer med glädje. 
 
[Väderprognos]
En riktigt kall måndag idag. Inte undra på att jag vaknade idag extremt frusen om hela kroppen förutom huvudet då jag av någon fantastisk anledning, valde att sova med mössan på vilket var en fantastisk "addition" till sömnen. 
Inte så ofta som jag brukar använda mig av sådana termer men när jag väl gör det blir jag småstolt och kan med gott samvete fortsätta skriva ett inlägg eller liknande. 
 
[San Valentino - The Aftermath]
Ahh yes, jag har redan skrivit enorma mängder av text angående detta speciella evenemang som årligen kommer och besöker oss människor den 14 februari och i år var det ingenting speciellt med det. Nej, inte alls. Det var precis samma känslor som gick i huvudet på mig; älska det du egentligen har och tacka för att jag existerar. Det gjorde jag verkligen och tackar ännu en gång för att jag får leva ett "fantastiskt" liv på denna planet där jag kan få andas och njuta av livet. 
 
"Jag sätter ribban alldeles för högt" fick jag till mig ett svar ifrån gårdagens analys av San Valentino och min syn kring det och frågan har verkligen surrat i huvudet på mig ett väldigt bra tag. Sätter jag ribban för högt? I så fall på vad? Det ska vi ta reda på nu.
 
Som ni redan vet har det varit alla hjärtans dag. Hur är det undrar ni? (Jag ska försöka svara på just denna fråga men om jag inte gör det får ni en slutsats av det.) Som jag sade tidigare, för mig har det alltid varit så att dagen symboliserar det man verkligen älskar och det är sin partner som jag tycker, man borde vara förälskad i för hela livet. Eller?
Det är här som "jag sätter ribban alldeles för högt" kommer till svars. Eller den "episka paradoxen" som jag snackade om tidigare kommer också in som en lite adderande bonus i hela smeten. Jag ska försöka förklara...
Foto: Dela för guds skull, en Coca-Cola med din kärlek...
Min tanke med kärlek är att ha någon fantastisk partner vid sidan om som ett "team" och där man helt enkelt stöttar varandra, älskar varandra, ger respekt, har diskussioner om livets alla skeden, hjälper en vid nöd, tar hand om sjuklingen och en rad andra saker som gynnar kärleksrelationen med varandra. Därför har jag alltid ansett att kärleken är helt enkelt den känslan som uppstår när man älskar varandra; varje dag, hela livet tills döden skiljer dem åt.
 
Punkt. Där kommer den där "ribban" i det hela. 
Det som kom att vara en nyckelfaktor i hela gårdagens analys var åtrå - den känslan som uppstår när man begär något som ger passion som till exempel lust eller liknande. Det är precis vad åtrå betyder här. 
Kopplingen med åtrå och kärlek är relativt högt och det är det vad jag försökte beskriva tidigare om vad kärlek betydde för mig; när man älskar varandra varje dag, hela livet tills döden skiljer dem åt. 
När jag försökte förklara detta till mina podcast-vänner möttes jag av tvivel. Tvivel? Hur kan det vara tvivel i att älska någon för hela livet? 
Jag har lärt mig detta genom, igen, min uppväxt över både det religiösa. Eller ja, så religiösa var inte min familj då, fortfarande... Men det var just då vad som jag lärde mig utav då men...
 
Jag kom just på att tänka. Om inte mina föräldrar klarade av det, kommer jag att klara av det också? Det beror helt enkelt på vem och när... 
 
Jag har alltså "failat" miserabelt att förstå konceptet med kärlek och vad den idag betyder för så många människor. Eller i alla fall vad samhället ser på just hjärta och kärlek och då menar jag förstås det hjärta som man förknippar med kärlek. 
Nu har jag förstått åtminstone det konceptet med åtrå men jag tycker fortfarande man söker till sig den kärleken som förmodligen kommer att vara förevigat men som sagt, om INTE MINA FÖRÄLDRAR KUNDE. Då har jag förstått detta helt åt skogen...
 
Åtrå...
Kärlek...
For ever... Stryk under det... 
Men jag har inte satt ribban för högt för det eftersom de trodde jag kategoriserade och analyserade på när det "perfekta partnern" skulle komma poppande men jag har ju sagt till dem att jag inte tänkt på det så mycket som just nu då.. Men ribban har jag absolut inte satt högt, verkligen inte. Det var bara så att jag inte förstod detta. Men jag har förstått. Ibland håller kärleken inte ihop och det gör ett tidigt avbrott och man går helt enkelt vidare. 
Om det är så än idag, vilket det är, så tycker jag detta är oerhört tragiskt...
 
Slutsatsen blir alltså...
1. Hur känns dagen "alla hjärtans dag"? - Som en helt vanlig dag fast ännu mer för de som har sin livsglädje bredvid sig. 
2. Åtrå, lustkänslan, förknippat med i detta fall kärleken, känslan som uppstår när man ser sin partner och älskar denne. Slutsatsen på det? Det är svårt... Detta är ALLT NI FÅR FÖR TILLFÄLLET ANGÅENDE ÅTRÅ. 
3. Jag har misslyckats totalt att förstå konceptet med kärleken. Det konkreta exemplet jag tog var mina föräldrar och när de TYVÄRR gjorde slut med varandra. Jag hade tydligen förträngt detta också men det är så min hjärna fungerar tyvärr. Det är en FÖRSVARSMEKANISM. 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Är jag konflikträdd?

Jahaja, det var helgen det. Idag är det en mycket vacker söndag med vårkänslor som kommer med in som ett brev på posten. Vilket jag för övrigt fruktar med tanke på att jag generellt hatar våren på grund av jag alltid blir extremt sjuk på grund av att jag dels är en astmatiker och måste jämt och ständigt ta mediciner för det och dels också för att jag är är pollenallergiker. Jag har nog tjatat om detta förut men vad vet jag egentligen om det när folk, som man känner, ställer samma frågor om och om igen vilket man blir småfrustrerad över att man berättar om saker och ting vilket de sedan "glömmer bort" och man måste repetera. 
 
Det är väl därför man har sociala medier för det; där brukar jag berätta saker och ting om saker jag tänker på och när folk frågar vart man till exempel hållit hus så borde jag ha nämnt det i en tidigare kommentar. Men folk vet ju tyvärr inte om det så mycket så man bör helt enkelt hålla sig neutral. Allt bara för att slippa konflikter vilket jag är extremt dålig på att lösa. 
 
 
[Är jag konflikträdd?]
Efter ett enkelt frågeformulär som jag gjorde tidigare idag på I FORM.se hemsida om just konflikträdsla kom jag fram till en konklusion; ja, jag är lite konflikträdd i den formen att jag är; "konflikträdd och att jag sätter mina behov åt sidan allt för ofta". De ger även konkreta svar på vart det har uppstått och varför jag varit konflikträdd och det på grund av den strikta uppväxten. Det kanske inte varit så alltför ofta men det kan finnas en bakgrund till det beteendet i alla fall. I formuläret handlar det också mycket om hur man tar emot en argumentation från en annan person och vilka man undviker att ta en argumentation med. Det har mycket med hur människan beter sig och hur känslorna som uppstår när en människa visar sina känslor mot mig under en viss situation eller liknande och hur jag reagerar när det väl uppstår. Det kanske är för svårt för mig att förklara detta med en simpel text men låt mig förklara hur jag känner mig när en sådan situation uppstår. 
 
Anta att personen som pratar med mig säger att jag ska göra någonting åt personen som någon form utav en "snäll request" och jag säger naturligtvis ja till det. Vad som uppstår vid nästa steg är helt enkelt om jag förstått själva "requesten" från personen i fråga som ville att jag skulle göra någonting för den personen. I min hjärna så skulle jag göra det men jag förstod inte frågan. Det var kanske en viktig detalj som jag saknade från "requesten" vilket får mig att börja fundera i högvarv och jag istället stirrar mot personen med en konfunderad syn och istället frågar snällt igen om detaljerna i själva requesten. Personen börjar visa känslor mot mig som jag vet absolut inte är bra och det kan vara ilska, frustration eller annat som känns obehagligt och personen i fråga frågar mig om requesten igen men denna gång med som sagt, frustrationen i rösten vilket får mig att känna som en jubelidiot och obehag och säger sedan lite svagt "okej" till personen som någon form utav avslutningsskede, bara för att undvika att säga till personen att lugna ned sig och att ta det från början. Jag säger alltså "OKEJ" för att avsluta konversationen och jag drar mig därifrån, fortfarande konfunderad över situationen och allmänt stressad bara för att jag inte förstod själva requesten. 
 
Om vi analyserar detta exempel ovan så bevisar det lite grann att jag är konflikträdd i den aspekten att jag motargumenterade inte mot personen som då visade känslorna som frustrationen. Jag kunde till exempel ha motargumenterat detta och sagt att; visa inte frustration utan säg om din request till mig så att jag enklare förstår det". För att jag HÖRDE det men jag FÖRSTOD det inte.
 
Det är någonting som jag måste poängtera nu förresten och det är helt enkelt denna så kallade uppståendelse; När jag vet att jag hörde rätt fast jag inte förstod det. Det är någonting som ofta uppstår hemma när jag till exempel inte hörde korrekt en fråga eller liknande att jag ber dem repetera det dom sa och istället får ett tydligt nej för att jag inte hörde det. Min teori till detta är helt enkelt att personen hemma inte var TYDLIG i sin fråga eller liknande vilket jag frågar om de kunde repetera men istället väljer att "retirera" i onödan. 
Det uppstår också alldeles för ofta utanför hemmet också vilket konflikterna aldrig uppstår dock på grund av att jag inte vet hur man hanterar dem och istället "käkar upp" dem och väljer att sätta dem vid sidan istället och fortsätter att vara "dum". 
 
Allt för att slippa en konflikt............
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Glad Alla Hjärtans Dag

Hej. 
Det var ett känslomässigt inlägg igår huh? Det är helt enkel en enkel konfundering och ett ganska så svårt ämne detta med kärlek. Så ursäkta om det kändes alldeles för virrigt.
 
För övrigt har jag idag lyckats med att närvara på Arbogas Fritids- och kulturnämndens konstkomitté där vi fick bland annat prata med bibliotekschefen Eva Petri som gör ett fantastiskt jobb på stadsbiblioteket i Arboga. Det är verkligen ett hårt arbete hon gör tillsammans med alla de på biblioteket så verkligen en stor tumme upp för det. 
Och vi fick dessutom gå på vernissage och i denna gång är det konstnären Benny Stigsson som har sin usttällning av akvarellmålningar. För er som är intresserade av denna utställning så gå in och kika in i Arboga Stadsbibliotek, det är skyltat så det borde man inte missa. 
Foto: Änder in action
Snart dags också för den vanliga spelträffen på gamla brandstationen (Brandsta) och sedan får vi se vad som händer. För er om är intresserade av att träffa människor som håller på mycket med bland annat spel, e-spel rollspel och brädspel så kika in för att få en inblick över hur det ser ut i föreningen; varje lördag mellan klockan 14.00 tills eventet slutar helt enkelt. 
Ett evenemang kommer att hållas den 11 april så för er som är intresserade av att köra brädspel, spel eller liknande så checka in på spelföreningens "Tabletop Day 2015". För mer information så klickar ni på denna länk. 
Självklart är inträdet gratis. 
 
Vi hörs då! 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

"San Valentino"

Ahh yes... För er som undrar vad detta betyder borde ni egentligen ha sett lite grann ute bland våra affärer eller i stadens mitt med tanke på hur mycket folk det var ute som vimlade. Eller ja, vimlade vet jag inte men det var väldigt många ute. Antagligen på grund av att förbereda inför alla hjärtans dag som är typiskt den 14 februari. 
 
Jag har inte så många goda minnen från just denna speciella dag som berör alla människor på ett eller flera sätt. Jag har aldrig tänkt på det som någon form utav höjdpunkt heller eftersom jag vet mycket väl om att jag inte haft något inflytande i just kärlek eller ett förhållande vilket för övrigt måste poängteras att nu på söndag kommer jag och min podcast-kamrat snacka om just ämnet kärlek och hur kärleken påverkat oss. 
Foto: Unrelated
 
[Love is in the air]
Hmm. Love is in the air... Hur känns det egentligen? Hur känns det att vara förälskad i någon och dela med sig utav sina åsikter, diskussioner, tankar och idéer med sin käraste? Hur känns det att till exempel få en fin gåva eller liknande från sin käraste. Hur är det egentligen med kärleken i stort?
Det var då många frågor som fortfarande söker svar, eller i alla fall jag som söker dem men tyvärr är det inget jag tänker på dagligen men när jag väl får min fria tid för mig själv kommer dessa tankar i huvudet upp. 
 
Om jag haft otur när det gäller kärleken kan jag svara kanske av den enkla anledningen till just att jag aldrig haft ett förhållande med den där: "significant other". Det ger ju att svaret "kanske" förblir en episk "paradox" med tanke på att; jag aldrig haft ett förhållande vilket gör det enkelt att jag aldrig upplevt vilka egenskaper och/eller ansvar som kommer fram när det gäller att ha ett förhållande. Och sedan det andra; eftersom jag aldrig haft ett förhållande har jag dessutom aldrig upplevt kärleken vilket får mig att känna att det kanske inte är en sådan otur med tanke på att den "kanske" kommer i en snar framtid eller liknande vilket gör att svaret "Kanske " är något mer komplicerat än så med tanke på att jag nog inte har en blekaste aning om vad jag snackar om just nu så vad gör det egentligen när jag försöker snacka om kärleken när jag inte har en blekaste aning om vad det EGENTLIGEN handlar om. Så otur med kärleken? Har jag haft otur? HAR JAG!??!?!? 
 
Frågan blir bara mer komplicerad ju mer jag tänker på det så mitt tidigare påstående om ett "episkt paradox" när det gäller om jag "kanske" haft otur med kärleken håller på att just nu, sönderkrossas av mig själv med tanke på att jag felaktigt sagt att jag "kanske" haft otur med kärleken...
 
Inse fakta Eddie... DU HAR HAFT OTUR MED KÄRLEKEN. DU HAR JU FFS ALDRIG HAFT EN "SIGNIFCANT OTHER"!!!!!!!!!!!!!
 
Hmm. Ja hörrni. Fundersam är jag just nu. Jag vet inte hur jag känner mig just nu när jag skriver ned detta. Lite tom känner jag mig med tanke på att när jag ser andra med sina partners så ser jag lycka och glädje. 
Hemma hos mig infinner jag lycka och glädje när jag får vara för mig själv en stund. Lyssna på mina favoritlåtar i lurarna. Reggaemusiken lugnar ned mig och småglo på datorskärmen för en ny dokumentärfilm eller avnjuta lite nöje genom att spela ett spel eller två... I min ensamhet... 
 
Jag har nog förstått konceptet med "San Valentino". Inte så att det heter så egentligen, jag brukar ju döpa om saker och ting så att det lättare är för mig att beskriva saker och ting. Men jag har inte förstått hur det är att uppleva det genom att till exempel få några "kärleksbrev" eller en ros från en person som älskar en. Hmm, då har jag INTE förstått konceptet med "San Valentino". Och jag tror inte jag kommer att förstå konceptet med det heller. Och för guds skull inte om kärleken heller för det var ju mer komplicerat än vad jag hade tidigare trott om att förstå. 
 
Det låter som om det vore enkelt att skaffa sig en significant other men problemet ligger i att vi människor är varelser med känslor och intressen, och ju mer känslor och intressen som förgyller en ju mer komplicerat det blir att hitta en person med samma intresseområden. Så är det vad jag har förstått när det gäller att hitta den "rätte" eller en "significant other". 
 
Därför är jag extremt oerfaren när det gäller att skriva och prata om kärleken och konceptet med "San Valentino". Jag behöver mer kunskap och mer erfarenhet kring detta. Och för att göra det krävs det ju att jag är inblandad i en kärleksrelation eller liknande men det är än så länge väldigt mörkt... 
 
San Valentino. Om du existerar; hjälp mig att söka efter kunskap: kunskapen om kärleken. 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Eddiemans Fredagspub [13 feb]

En förfrågan om att skriva ett fredagspubinlägg fick jag av Jonna (Du vet vem du är ^_^) och då skriver jag ett med tanke på att det var ju ett tag sedan jag skrev något i bloggen.
 
Ehm...
 
Välkommen ska ni vara till Eddiemans Fredagspub, Eddies personliga blogg på nätet där jag, Eddie, presenterar er mina vyer, tankar, idéer och åsikter om precis vadsomhelst egentligen. 
Eller ja, det är ju det som var tanken egentligen när jag skapade bloggen första gången en kall septembermånad 2008 och ja, det var ett bra tag sedan jag skrev något om vi undersöker det då; december 2014. Det var då jag summerade året 2014 som precis hade lämnat oss och för att vara riktigt ärlig så saknar jag inte alls något som inträffade det året. Det kändes som att året 2014 var ett sådant "i don't give a damn" år vilket i sig är ganska tragiskt om man undersöker det; ett helt år passerade och inget som en livshändelse uppstod eller framkom överhuvudtaget (såsom jag minns det just nu men ta det dock med en nypa salt! Ni som känner mig vet mycket väl hur min hjärna brukar fungera vid det här laget). 
Foto: Takin' a sip.

Ett traditionsenligt fredagspubinlägg brukar innehålla en analys av veckan och en analys av veckan ska ni få och vi börjar först med en lokal väderprognos. 
 
[Väderprognos]
Då jag skriver detta extremt sent på natten så kan jag i alla fall säga att det är en lätt dimma som lurkar i Arboga just nu och ja, det är mörkt och det är ganska så kallt eftersom det är enligt min termometer 0 grader celcius. Fortfarande vinter med tanke på att det just nu är en februarimånad som inte tagit slut ännu vilket är bra eller hur? Vi vill ju inte att det ska ta slut just nu för händer det så måste ju alla de inhemska räkningarna betalas ut i tid och man känner sig allmänt deprimerad när det väl måste inträffa och alla de pengar man sparar måste gå till något annat som är en, egentligen, självklar uppgift att betala räkningar. Eller?
 
För guds skull, detta skulle ju vara en väderprognos och försöker jag hitta på något annat att skriva så vet jag ju hur min framtida podcast kommer att se ut då men det är enklare där eftersom det är rösten som man använder sig utav men här är det bara en simpel text. Men ursäkta röran... 
 
Foto: Iskallt...

Hmm, hur ska jag börja egentligen? Veckan för mig just nu och framöver kommer förmodligen att börja väldigt lugnt tills jag får samtal tidigt på morgonen från vemsomhelst egentligen. Det kan vara någon som behöver hjälp och support. Det kan vara stackars mamma som behöver mer bärhjälp och annat som strular. Det kan även vara den lokala fritidsenheten i Arboga som behöver informera mig om något viktigt som angår fritids- och kulturnämnden, ett förtroendeuppdrag som jag för övrigt, är väldigt stolt över att fått förtroende från mina fantastiska partikamrater från Socialdemokraterna i Arboga. Det är ett härligt gäng och det är där som jag stortrivs och kan dela med mig utav mina politiska åsikter och visioner med. 
 
Det kan även vara samtal från jobbfronten också och sådana samtal är dock prioritet eftersom det ska ju förmodligen vara det som till slut ska generera ett liv och överlevnad. För att inte göra det mer komplicerat så genererar det också en framtid och framförallt pengar... Något som jag extremt suger på att tjäna in. Men det kan vi nog ta och diskutera en annan gång.......... 
 
Måndagen slukades upp helt med tanke på att det var här som jag urfuckade min sömncykel och tack vare teknikstrul, gjorde att det var helt omöjligt att infinna sömn och harmoni samtidigt som man har en bror som jämt och ständigt försöker fixa sina teknikproblem och hård- mjukvaror. 
 
Tisdagen ägnade man en tid åt möten och planering tillsammans med Christian angående en ny talkshow efter den förra och första lyckade talkshowen som helt enkelt var en no-budget talkshow som planerades in tack vare Christians initiativ och motivation att inleda och vara värd för en talkshow. Jag fungerar som en vanlig guide och ger inspiration och vägledning till en successiv talkshow. Jag önskade dock jag kunde få en riktig utbildning till detta eller åtminstone någon som informerar oss rent professionellt om detta för detta känns fortfarande, för mig, enkelt och att det saknas professionalism. Men det är dock bara jag som tycker det och om det lyckades så borde nästa vara ännu bättre eller hur? Det är så en utvärdering fungerar och jag önskade en sådan utvärdering fungerade också på högskolenivå men där får man föröka ta allt med en nya salt om man vill nu skriva allt i en "tempusform" som skadar språket i ett resultat vilket för övrigt INTE bör vara en sådan viktig faktor. 
Foto: #ChristiansTalkshow. Design: Robert Molander
 
Onsdagen ägnade man sig återigen på att försöka fixa sömncykeln vilket misslyckades återigen. Någon stor höjdpunkt äger dock inte rum förutom att hjälpa en vän med flytt och stöd vilket jag för övrigt känner mig ganska så stolt över att vänner infinner ro och harmoni när de är nära mig. Det betyder att mina vänner uppskattar mig och min närvaro och det tackar jag alla inblandade för att ni tycker om mig som jag är. ^_^
 
Torsdagens stora höjdpunkt var att träffa ungdomarna från SSU i Arboga på partiexpeditionen där politik diskuterades. Det är verkligen otroligt spännande att lyssna på dessa ungdomar. Jag önskade när jag var ung att jag också kunde öppna upp för en diskussion eller liknande men tyvärr saknade jag den förmågan att inleda just ett vanligt samtal på grund av mitt extremt sämsta självförtroende (som jag för övrigt kämpar mig vidare än idag). Jag må ha även varit extremt blyg men det släpptes så fort jag lärde mig tekniken att beatboxa vilket för övrigt om ni är intresserade att veta mer om det så klicka er vidare i beatbox-sektionen i arkivet. Där bör det finnas några intressanta inlägg att läsa om just beatbox. 
 
Och idag fredag så tänker jag njuta av lite vila hemma hos min far som jag inte besökt på ett tag. Jag har dessutom inte besökt min gamle farbror på ett tag heller. Kanske dags att lyfta luren och inleda ett samtal med honom. 
Lördagen ser ut att bli spännande med tanke på att jag är nu med i konstkomittén vilket ska bli väldigt spännande att vara delaktig i. Det är roligt när nya uppgifter och ansvar lyfter fram. Jag återkommer med en rapport om det senare. 
 
Och söndagen ser inte så fullt ut heller förutom podcast-inspelningen som äger rum varje söndag mellan 18.00 och... Så länge som det behövs egentligen. Sist vart vi extremt sena och var inte hemma förrän efter klockan 00.00. Mycket att redigera känner jag men det är ett ansvar som jag bär och jag ska ju som sagt inte "faila" med det. 
 
Ughh... Ett lång inlägg men vad gör det? Det var ju ett tag sedan jag skrev något. 
 
Dagens låt:  Inner Circle - Rock With You
 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016
RSS 2.0