Åt skogen med mobiltelefonerna!
Det sena inlägget kan bara betyda att jag, Eddie, har varit upptagen. Det betyder också att jag har missat ett antal viktiga inlägg till bloggen vilket får mig att bli sur men det är ingenting som egentligen behöver påverka att vara ”anti-bloggare” vilket jag nu inte vill och vara för någon, det vore ju katastrofalt om det hände.
Fantastisk måndagmorgon den 22 juli 2013 vilket indikerar att det också är min kära pappas födelsedag idag vilket vi syskon ska fira med glädje och tur det eftersom jag vaknade ganska så tidigt denna vackra och fantastiska måndagmorgon. Det mindre roliga var ju förstås den högljudda trafiken utanför vilket hörs ju idag i alla fall, som om det vore ett slagfält men vad är vi utan trafiken? Jag vill inte nämna dessa ord igen så vi går nu över till något annat.
Jag har alltid haft otur med introduceringen till nya mobiltelefoner genom åren. Den första mobiltelefonen som jag först ägde var en Motorola v525 som hade en design som jag på den tiden (2003) fastnade för. En telefon som hade det mesta, men som också fungerade som en kamera och kunde spela upp mp3-filer. Vad som dock var problemet som dök upp ibland när man till exempel skulle överföra ett antal filer till systemet var minnet som var sjukt dåligt och skrämmande att det endast hade 5MB internt minne och inget extra fack eller liknande för att ”fylla” på med extra minne och det var ibland fruktansvärt att ta bort viktiga meddelanden och liknande bara för att spara på utrymme. Annars var det en sådan ganska händig telefon vilket också gjorde att telefonen alltid var på vift och kunde hamna enkelt i andras händer, jag antar att det var på grund av designen och att det helt enkelt lockade folk till att använda funktionerna rimligt och enkelt vilket inte störde mig alls faktiskt. Annars var den min första riktiga och egen mobiltelefon.
Under åren avancerar och uppgraderar jag telefonerna men det kan ta år innan för uppgraderingarna förstås. Vad jag vill komma till är att jag aldrig har varit nöjd med de nya telefonerna jag får eller köpt idag... Jag tror jag är nöjd men det är alltid något som misslyckas och det är förstås det fruktasnvärda minnet som telefonerna alltid har haft med sig under åren. Jag gillar telefoner med extremt mycket internt minne vilket lockar till att man kan ”multitaska” med telefonerna och använda det som ett system för applikationer, vilket vore en dröm om det fungerade. Just nu så kan jag inte göra det eftersom den nuvarande telefon jag har endast har 200MB i internt utrymme vilket för många är ganska så normalt att ha men tro mig, det är inte alltid så bra att bara ha 200 att spara på. Men baspriset var lockande, ännu bättre var kompispriset vilket alltid fungerar och levererar men jag trodde som sagt att minnet var supereffektivt vilket i detta fall, en ZTE Blade, originalet, inte har. På sin tid var 200MB ganska så bra med tanke på att applikationerna på den tiden inte hade och var så stora än över 5 – 10MB. Idag är det katastrofalt att se att en ”messenger” funktion tar uppemot 26MB i internt minne vilket är URUSELT och alldeles för mycket för att leva upp med de 200 jag har att spara. Och jag vill ha många applikationer, tyvärr måste jag vara snäll att spara på utrymme vilket är irriterande. Facebook-applikationen käkar upp mot 36MB som värst och bara det skrämmer mig. Men Facebook kan jag på något sätt förstå logiken i det hela, eftersom det är ju Facebook vi pratar om och det kräver mycket bara den för att leverera sitt innehåll men inte en applikation såsom inbyggda ”messenger” liknande applikationer. Synd bara att de moderna telefonerna idag inte har ett lockande pris längre. Alla är dyra men designen på dem är otroliga.
