Eddie analyserar: Den tidigare oriktiga fakta om skoltiden
Hej.
Efter att åtminstone försökt att leta efter en ganska så sorglig bild på antingen mig eller i min omgivning så hittar jag inte det på bild utan mer som en ren och ganska så hårda texter som jag troligen har skrivit under när jag seriöst, haft något som jag verkligen inte har tyckt om eller liknande.
Varför göra denna analys? Eftersom jag satt och läste igenom mina gamla inlägg på just denna blogg samt många utav de utkasten som finns i det gamla arkivet här och ser till min förvåning att det är verkligen texter som jag idag aldrig skulle publicera. Inte med sådan text och inte med en sådant brutalt "hat" mot omvärlden som jag hade då.
Tänk hur språkbruket ändrat sig med tiden. Det är verkligen fantastiskt. Men det som inte är det är ju som sagt dessa texter. Jag läser det med lite sorg och med lite ilska samtidigt eftersom mycket ur just min situation idag och då är ganska lika förutom det att jag idag försöker göra något som jag verkligen gillar. Då hade jag kanske inte mycket till alternativ och val samt som vi diskuterade igår; kompetens och utbildning eftersom kraven idag till att åtminstone få någo idag kräver ett brett kontaktnät, kompetens och utbildning.
Jag kan åtminstone kopiera det som jag tyckte absolut var knäckande och sorgligt att läsa som var också huvudpunkten med den texten, inte så konstigt att jag inte publicerade men innan vi gör det så tänkte jag bara säga att inlägget i sig är färdigskriven. Det var bara för mig (då) att publicera inlägget och inte (kanske) få respons från just det inlägget eftersom bloggen under 2011 (inte säkert) var lika tillfredsställande att läsa som den kanske är idag. Jag vet inte men jag tror det är en stor skala som gillar mina inlägg idag vilket är alltid positivt. Men observera, detta är en textrad som jag skrev 2011 en varm sommardag i juni.
Foto: Fundersam Eddie
Jag kan åtminstone kopiera det som jag tyckte absolut var knäckande och sorgligt att läsa som var också huvudpunkten med den texten, inte så konstigt att jag inte publicerade men innan vi gör det så tänkte jag bara säga att inlägget i sig är färdigskriven. Det var bara för mig (då) att publicera inlägget och inte (kanske) få respons från just det inlägget eftersom bloggen under 2011 (inte säkert) var lika tillfredsställande att läsa som den kanske är idag. Jag vet inte men jag tror det är en stor skala som gillar mina inlägg idag vilket är alltid positivt. Men observera, detta är en textrad som jag skrev 2011 en varm sommardag i juni.
"...Som sagt, jag hade ingenting med dem att göra egentligen, bara under skoltiden där vi umgicks nästan varje dag, dock bara under skoltiden... Utanför gjorde vi for gods sake, inte det... Varför? Ingen aning, jag visste dock att jag inte betydde något för dem, jag vara alltså illa bemött vart jag än gick, trotts att jag inte såg det. Men jag har alltid varit ensam... "
"...När jag gick skolan tänkte jag nog inte på det men idag, nu när jag har förstått mycket och fått i mig massor med riktig bra information, kan jag bara säga att JAG HATADE MIN SKOLTID. Riktigt svårförstådda lärare, kamrater som var overpowered och ensam för varje dag som gick... "
Förvånad?
Jag är det i alla fall och det är dags för den inofficiella analysen som jag brukar göra och nu ska vi dessutom göra det i detalj. Vi börjar med det första stycket.
För det första så fick titeln till det inlägget år 2011; "Jag gråter mig till sömns" vilket indikerar på att jag vid det sammanhanget var extremt deprimerad och förtvivlad över något eller någon händelse som hade inträffat en vecka tidigare och jag kan inte minnas eller lokalisera vad det egentligen som triggade igång min extremt känsliga sida som jag hade då. Men det har något med en ny livsstil som jag tydligen hade upptäckt från någon som jag hade tidigare känt eller känner kanske än idag. Vem vet, jag förlorar ju vänner som en fallande stjärna men det vet ni ju redan så varför klaga på det nu igen?
Jag klagar tydligt på något, en förändring som hänt med någon som jag känner och så drar jag en referens från min hårda skoltid igen där jag ansåg då att jag inte betydde något för någon då vilket indikerar också på klagan. Jag drar en annan slutsats och det från skolan igen där jag sade att jag var "ensam i skolan" vilket delvist stämmer...
Jag var inte alltid ensam i skolan. Jag hade några klasskamrater som jag umgicks med och det var som vanligt då men mobbning förekom ofta, det kan jag lova och det på grund av mitt utseende och känsliga beteende jag hade då. Extremt blyg och känslig gjorde att jag inte kände mig alltid trygg i skolan men det var nog inget som hindrade mig sen eftersom jag var under min fritid väldigt ensam då. Men problemet var att jag GILLADE att vara ensam och jag VILLE vara ensam.
Det var en livsstil som jag valde att skapa och ha i min miljö eftersom jag kände mig trygg på det sättet. Men i dessa texter som jag läser, till min lilla förvåning, klagar jag på det vilket jag måste ändra mig själv för det eftersom jag inte alltid tog fakta och kunskap före allt annat. Ni vet, det är som källkritik och granskning innan man delar något idag. Nästan samma sak... Nästan...
Märkte ni också på hur jag skrev saker och ting då? Det kanske är svårt att se, jag vet inte men att jag blandar engelska uttryck och meningar då skulle jag inte göra det idag men när jag gör det så kanske det finns en orsak till det. Men där är jag ganska osäker på idag också...
Foto: Eddie under en rast på Vasagymnasiet (2007)
Analyserar vi nästa stycke så handlar det om att jag fått tillräckligt med information för att förstå om någonting. Jag antar att jag menar att jag lärt mig massvis med nyttig information om livet men tydligen så har jag inte gjort det med tanke på att jag idag frågar så mycket om saker och ting att det är lite skrattretande att jag skrev ihop något sånt... Nonsens... Och lite grammatikfel skadar också inlägget tycker jag men det förekommer inte så mycket idag... Hoppas jag!
Att jag "hatade min skoltid" kan bero på mycket utav det negativa som inträffade såsom mobbning på agendan och orättvisa situationer som gjorde en sådan inverkan då att jag skrev det med en sådan ilska. Jag kan tänka mig det eftersom det är just den känslan som kommer upp bara när jag läser detta lilla stycke.
"Riktigt svårförstådda lärare"? Här är jag lite osäker. Jag tror det snarare handlar om min ignorans mer än svårförstådda lärare. Menar jag att de är obegripliga? Jag har ingen aning...
"Kamrater som var overpowered"? Här är jag också osäker. Tuffa kamrater? Ibland är det svårt att förstå vad jag skrev förr men det har väl alltid varit så. Menar jag de som jag gillade och umgicks med eller de som jag inte umgicks med alls? Jag vet inte och det blir svårt när det enda jag visste då vid den skrivande stunden att jag skulle klaga. Men att klaga på något som man analyserar tre år senare kanske inte är så... Bra kanske...
Och om ensamheten har vi ju pratat om tidigare.
Och för att dra slutsatsen över det hela nu då.
Att mestadels utav det som jag skrev förr inte med 100% säkerhet att de stämmer med idag. Jag har försökt rätta till det genom detta inlägg men som sagt, det är bara ett försök. Och inlägget vart ju så... Långt igen. Det är typiskt mig att jag skriver så det ryker på tangentbordet.
Ha en trevlig kväll/dag!
//Eddie
Kommentarer
Trackback
