Eddie Henríquez | Skapa en profillänk
Eddiemans Fredagspub - *** Eddiemans Fredagspub Varje Fredag, Annat någon Annan Dag ***

Eddiemans Fredagspub

*** Eddiemans Fredagspub Varje Fredag, Annat någon Annan Dag ***

You can't stop the music

Ahh, den ljuvliga musiken, verkligen, den lugnar ned mig som den ska och det beror också på vilken genre man lyssnar på också. Musikvalen har varit mycket olika dessa år som gått. I de yngre dagarna så var det mest pop, eurodancer, disco och klassiskt blandat med lite latinamerikanska rytmer såsom cumbia, merengue och salsa. När man började komma i de äldre faserna i grundskolan förvandlades musikvalen till Hip Hop, rap, rytm & blues, reggae och ska och det på grund av att jag då började, speciellt under året 2004, utvecklade beatboxing och att kombinera beatbox med både rap och hip-hop var något som man kunde utveckla. Det är bara synd att intresset alltid varit så lågt för mig när jag försökte utveckla denna unika musikkombination och inte nog med det, jag fick dessutom aldrig hjälp eftersom det egentligen var min yngre bror som introducerade mig till världen utav beatboxing och jag tror jag har sagt om detta fenomen tidigare i min blogg under alla dessa år som jag, försökt, blogga genom mitt vardagliga liv. Ni kan ju läsa i arkivet om ni nu är intresserade. Jag är intresserad men problem dyker alltid upp... Det första är ju språket, herregud... Språket som jag använde förr var sämst! Men man utvecklas varje dag och det är positivt att språket förändrats genom alla dessa år och det tackar jag utbildningarna för.

 

Musiken ja, den lugnar ned mig som sagt. Jag måste ha musik, vart jag än går. Därför har jag alltid med mig min älskade mp3-spelare och jag klagar inte. Låtarna är noggrant valda men jag har dock fått tidigare kritik utöver min musiksmak, inte minst under tiden i gymnasiet när det enda jag lyssnade på var... Skit... Precis, inget annat är bara strunt och dålig musiksmak att man inte ens tänker på minnena från gymnasiet och jag tror jag inte ens har en enda gott minne från gymnasiet, jag vill absolut inte tänka på det för efter det att jag tog studenten så försvann det som jag kallade för arbetsplatsmiljö och trygghet där jag kunde socialisera mig med de jag umgicks mest med då. Men allt försvann, eller ja, nästan i alla fall och det kallar jag verkligen inte för att komma ihåg någonting positivt... Studenten var okej men det kunde ha slutat bättre... Nog om det trista eventet, jag har haft roligt men inte på ett tag, därför lyssnar jag alltid på musik. Musiken är något som jag älskar, vare sig det är old school music eller andra så är alltid musiken där. Eller ja, den musiken jag väljer förstås eftersom dagens musik, speciellt i radion skrämmer mig verkligen... Så jag nöjer mig med mina klassiska låtar och nej, om ni undrade om det var klassisk musik så är det inte. Med mina klassiska låtar så snackar vi om låtar som enligt mig är ”catchy” vilket betyder att så fort någon låt är ”catchy” så fastnar den direkt i huvudet på mig och jag kan lyssna på samma musikspår i många timmar. Så många timmar att jag drömt om att jag var just i den spelningen som gruppen spelade låten i och det där är inte många som upplever, inte varje dag i alla fall och det är unikt!

 

Angående kritiken... Ibland fick jag kritik utöver min musiksmak också vilket var frustrerande, därför lät jag aldrig någon lyssna på mina låtar tills en vacker dag som en tjej frågade mig om jag skulle kunna dela några låtar med henne vilket jag tyckte lät okej så vi delade låtarna och hon gillade dem direkt... Speciellt musiken under genrerna ska och reggae som jag hade då och det var en fin känsla att någon kunde äntligen ”digga” min musiksmak då och det var då inte ofta jag fick den frågan heller eftersom de flesta visste ju vad jag hade för musiksmak eftersom jag betedde mig som en av de ”töntarna” också vilket var verkligen pinsamt nu när jag tänker på det i skrivande ehm... Tanke...
Detta får bli för idag. Jag kommer att fundera mer om musiken lite senare. Kanske berättar jag om mina drömmar som jag haft tidigare under samma kategori och kanske förverkliga dem. Det vore något att prata om, speciellt idag då när man ska snacka ihop sig om idé utveckling och entreprenörskap. Vi får se vad som dyker upp då. Vi syns! 

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

8 april 2013

(*) För er kännedom; Jag har förstått efter det att jag skrev detta inlägg at jag delar födelsedagen med kändisar, en speciell kändis som jag följt ganska länge, speciellt på Youtube och Facebook, där personen firar sin födelsedag med vänner och familj där personen också utdelas en fantastisk chokladtårta fylld med jordgubbar och den bilden publicerades på Facebook också för den bilden som jag ”gillade” eftersom det var hans födelsedag... Nu, det var INTE min födelsedag, jag har förstått att några har missförstått detta att det inte var min födelsedag som firades där utan det var som personen kallar sig själv som Swifty’s (en mycket positiv och glad dataspelare som laddar upp sitt spelande och erfarenheter på alla sociala medier, inklusive Youtube), födelsedag. Jag ber om ursäkt om jag ”gillade” bilden på Facebook vilket gjort att varje gång jag gillar något så kan dem flesta se vad jag gillar vilket är okej men inställningarna för detta på Facebook har tydligen blivit mycket sämre och jag kommer att försöka att göra en research och försöka ändra på detta så att det inte blir eventuella frågetecken och förvirringar i framtiden. Återigen, Eddie ber om ursäkt! //Eddie

 

Då var det måndag igen och denna gång så avslutar vi vår nedräkning eller ”The Countdown i April” eftersom vi har nått vår destination; min födelsedag. Det första som händer är att jag får ett meddelande från min mor på morgonen vilket jag tror handlade om att hon skulle iväg och jobba vilket jag är glad för hennes skull att hon har hittat ett jobb där hon känner sig trygg och tjänar en summa pengar varje månad.
Jag hade visserligen inte planerat något stort för födelsedagen eftersom den kom lite konstigt på en måndag vilket inte brukar vara en hit för måndagar har vi nog alla hatat någon gång i livet.
Det som gjorde min dag dock är sociala medierna där det flödade en massa meddelanden från personer jag känner igen, vänner och några enstaka personer som är min familj då. Förra året visade sig att 54 personer gratulerade på Facebook åt mig. I år var det rekord med hela 63 personer vilket jag tyckte var verkligen fantastiskt. Känner mig så lycklig att det finns fortfarande folk som inte ”glömt” bort mig ännu på grund av mina aktiviteter.


Anledningen till att jag säger det är ju att jag misstänker att folk dessa senaste år som jag engagerat mig bland annat inom politiken, att de har skapat en ”barriär” så att de automatiskt ska undvika mig vilket har resulterat att jag förlorat minst 30 personer vilket jag hade en relation till, arbetskamrater från Arbetsmarknadsenheten är tyvärr de som tar över siffran rätt så stort i det här fallet och jag förstår inte varför egentligen. Jag brukar göra lite visit till Arbetsmarknadsenheten bara för att hålla relationerna vid liv men det finns alltid de som tyvärr tycker att jag inte behöver göra det vilket har resulterat att de har antingen tagit bort mig som vän vilket klart och tydligt syns i listorna som jag brukade göra år 2011. Och så finns de också de extrema som hatar mina senaste aktiviteter vilket resulterade i att de har blockerat mig vilket jag tycker är synd. Egentligen finns det inga motiv som leder till varför de gör så. De kan ha sin bakgrundshistoria dock. Den andra gruppen är tidigare klasskamrater från bland annat grundskolan och gymnasiet vilket en grupp alltid ”ogillade” min attityd på grund av att jag alltid var glad, nöjd och optimistisk vilket resulterade att oftast i klassen så var det alltid någon som tystade ned mig med en hemsk blick och ton att jag kände mig kränkt av just det beteendet vilket lärarna aldrig sade något över att det var just det som var problemet till att det ibland var stökigt i klassen och tro mig, jag har alltid haft sådana besvär men det är inget jag tänker på idag för man blir ju med vem man umgås med brukar man säga och det kanske stämmer in i denna bild. Umgås man inte så blir det tragiskt nog att man förlorar kontakten och man blir glömd och detta är skolan vi pratar om då. Men när det gäller arbetskamrater och relationer från arbetsplatsen, det är en helt annan historia. Där han man upplevt ett rent helvete ibland när man var ekonomiskt drabbad åren 2009 – 2011 där jag var tvungen med andra likasinnade människor att lösa problem i vardagen och vara kreativa. Man umgicks med personer hela tiden och man skapade en relation med varandra som jag tycker borde hålla hela livet men det är inte alltid så tyvärr. Jag hade tydligen följt en arbetskamrat på Facebook i över ett år för att sedan märka att denne inte var vän med mig och hur i hela friden kunde detta ske egentligen? Och när man fortfarande ser de gemensamma vänner som vi har så resulterade det i att denne hade personer från arbetsplatsen kvar men inte mig och trotts det så var vissa också borta och levde andra liv. Jag är också en av dem men varför tar man bort mig då? Jag förstår liksom inte den logiken. Och att ta bort mig som vän ”sådär”, visst, gör det men jag vill veta anledningen också. Det gör faktiskt ont i hjärtat när jag får veta att just den siffran 227 minskar till 226. Och det märkte jag av på min födelsedag dessutom! Så jag kände mig lite nere där i den aspekten.

”Det är ingen deal Eddie”, har jag fått till svars om detta fenomen men jag tänker på det, speciellt när man brukade jobba tillsammans med på Arbetsmarknadsenheten.
Detta med politiken är bara en av mina teorier men det som jag nämnde om att vara glad nöjd och optimistisk är en annan teori vilket jag tycker inte har någon logisk referens eftersom när man umgås med en glad, nöjd och optimistisk person, då brukar man ju skapa harmoni runtomkring människans miljö och kan det leda till att man kan förlora kontakter och relationer? Det är bara de som skapar dessa barriärer som vet det.

Efter denna diskussion så kom mina syskon på ett besök och gratulerade mig igen och vi hade det trevligt en stund. Mamma förberedde lite salvadoranska maträtter vilket skapade lite lycka och stämning i tillvaron men jag hade sagt till mamma innan att hon inte skulle stressa. Pappa ringde också och gratulerade mig vilket också var positivt. Några vänner ringde också och önskade mig grattis vilket Facebook som jag nämnde tidigare, 63 personer hälsade grattis vilket var rekord.
Tårtan då? Nej, ingen tårta den här gången, istället ersattes den med nyheter om att The Undertaker vann mot CM PunkWrestlemania 29 i New York/New Jersey vilket var fantastiska nyheter. 21 Wrestlemanias, 21 segrar. Helt fantastiskt! 

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

7 april 2013

Under denna söndag fick jag två telefonsamtal från familjen faktiskt. Ett från syskonen som önskade mig grattis i förskott och meddelade mig om de aktiviteter som de gjort bakom min rygg så att säga och jag vart lite förvånad. Det som var informationen var att de hade tydligen renoverat hemma hos min mor och de hade arbetat redan under en vecka men de var inte riktigt klara och min bror hjälpte till, bara för att sedan veta att de var ganska så utslitna och trötta samtidigt som några var stressade vilket inte alls bådade gott inför födelsedagen.
För det första så hade jag ingen som helst blekaste aning om vad som var poängen med att arbeta med ett projekt bakom min rygg när de ändå visste att födelsedagen var på väg. Kunde de inte vänta med att ”kläcka” den idén efter min födelsedag? Jag anade oråd och fruktade att min födelsedag den 8 april 2013 skulle vara en av de sämsta igen vilket jag besvarade syskonen att jag inte var glad med det beslutet. Jag har inget emot att de arbetar med ett projekt, renovering etc, men jag blir ju fundersam och besviken när man får reda att de kanske kommer att skjuta upp födelsedagen eller liknande.


Efter syskonsamtalet så ringde min mor upp och berättade också om nyheten med renoveringen vilket jag frågade min mor varför de inte kunde meddelat mig om detta tidigare och avslöjat vad de höll på med bakom min rygg. Detta var verkligen ingen glad överraskning, snarare en besvikelse för att det som jag hade fruktat över att födelsedagen skulle vara en av de sämsta bekräftade min mor genom att säga att de ”kanske” kommer att fira födelsedagen den 12 april 2013 istället vilket jag ABSOLUT inte tolererade eftersom jag kan vara upptagen den helgen genom att göra något annat, eftersom en tentamen börjar närma sig och då måste jag förstås plugga inför den tentamen. Dessa faktorer plus mycket mer förstår tyvärr ingen. Jag tror mamma förstod om varför jag var besviken och det är väl bra att hon förstår detta för att ”förstöra” födelsedagar är ingenting som är nytt. Året 2012 firades aldrig min födelsedag, inte heller firades den år 2010 och så vidare.


En av de bästa födelsedagar jag någonsin haft under hela mitt liv var firande av min födelsedag den 8 och 9 april 2011 då det också var en helg; alla firade den: mina närmaste vänner, arbetskamraterna på Arbetsmarknadsenheten, min familj och bekanta med totalt tre (!) tårtor. Överraskningen var så stor att jag avslutade dagen genom att skriva ett blogginlägg om den fantastiska helgen 2011, där jag också vid tillfället lyckades gråta av glädje.
Men nu är det 2013, ett år av andra mål och visioner och jag ser inte längre fram emot min födelsedag i år. Inte med tanke utifrån dessa samtal. (*)


(*) Till er nya läsare; detta var mina reflektioner då förra veckan eftersom jag den första april nämnde att jag skulle göra en nedräkning till min födelsedag, vilket jag gjorde väldigt sent men här kommer mina reflektioner om det. Jag ber om ursäkt om det skapat frågor, funderingar och förvirringar! //Eddie

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

6 april 2013

Efter fredagens ministädning och rensning av alla de dokument som samlats in under året 2012 så var det fortfarande dags för ännu grövre städning. Eller ja, städning överhuvudtaget och kallade denna dag för städlördagen eftersom det var precis det jag ägnade hela dagen åt. Allt för att få födelsedagen att vara ”fin” och inte vara alltför ”rörigt och stökigt” för det är precis det som det varit dessa långa månader med papper och dokument farandes över hela lägenheten på så lång tid.

Men varför samla så många dokument kan ni då undra eller hur? Jag har en skrivare och jag har en skanner, eller ja, båda funktionerna är under en och samma maskin så att säga men vad problemet är med BÅDA maskinerna (ja, jag har två olika skrivare med samma funktionaliteter, av samma märke dessutom) är att de lider utav att, eller lider, de är DÅLIGA. De funkar inte för mig. Jag har försökt att få liv på den ena skrivaren utan resultat vilket har betytt att jag har skrikit en massa fula ord mot den och har varit nära att kasta den bland skrothögarna men jag har inte gjort det av den enkla aneldningen till att ”Skanna” funktionen för båda skrivarna fungerar väldigt bra på dem och de ger högkvalitativa dokument och bilder men problemet är ju att jag kan för guds skull, inte skriva ut något överhuvudtaget med dem. Den ena skrivaren lider av bläckpatronsproblem vilket skapar dokument utskrivna med andra färger eller som nyligen då, tomma dokument vilket absolut har väckt ilska inne hos Dark Eddie. Det värsta med den skrivaren är att jag nyligen gjorde en bläckpatronsbeställning vilket mirakulöst kostade bara 300kr för annars brukar bläckpatroner kosta en skyhög massa pengar vilket är onödigt... Men de har ju en funktion och det är, precis, att hålla bläckskrivarna levande men vad händer när maskinerna inte känner igen deras egna produkter? Då blir det problematik och det är därför jag har kämpat för att få dessa skrivare levande men jag måste snart tyvärr ge upp och finna mig en helt ny skrivare med funktioner som fungerar och kanske även bojkotta vissa varumärken för en annan.

Annars brukar det vara fantastiska produkter som HP levererar men den senast köpta skrivaren var en av de absolut värsta skrivare jag någonsin köpt men förstås för ett billigt pris men en skrivare ska ju leverera god kvalitet av utskrift vilket den aldrig gjort, den skrivaren jag köpte. Bläckpatronsproblem, snedrivna dokument utskrivna, fel färger... Men skanna-funktionen som jag sa, fungerade alldeles utmärkt vilket är orsaken till att jag kommer behålla skrivaren på grund av den funktionen som jag anser vara en av de bästa just nu efter de tidigare skrivare med samma funktioner, dock tog de längre tid att skanna dokument men med denna går det fortare vilket är ett stort plus.

Nog om skrivarproblem, jag kommer att fortsätta slåss för att hitta en bra skrivare men det får vänta just nu i alla fall. 

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

5 april 2013

Och då var det fredag och då var det också Eddiemans Fredagspub, lite sent som vanligt men det har ju alltid orsaker och jag har sagt det förr så jag behöver inte repetera mig själv där.
Eftersom det inte var någon skolaktivitet denna dag bestämde jag mig för att börja den ”efterlängtade” vårstädningen hemma i lägenheten vilket inte är ett problem eller hur? Jo, ett stort problem med tanke på att det som egentligen händer först är att min flera år gamla kontorsstol går sönder och är tvungen att hitta en ersättare för den stolen ganska snabbt eftersom det är ändå vid just detta skrivbord som jag ”jobbar” och använder mestadels den kreativa stunden av ”min tid”. Firade dock att jag äntligen hade helg och vart dessutom förvarnad av mina syskon att födelsedagen närmade sig vilket inte alls var lockande men jag fortsatte att hitta lösningar och städade vidare hemma i lägenheten.  


Alltså, min lilla etta är inte så svår att städa tyckte jag som jag sa i början av detta inlägg men tro mig, med så många dokument, med så mycket saker som man samlat till sig under skoltiden och alla de möten jag försökt närvara på, det samlas på efter så många dagar. Dokumentförstöraren som jag köpte för ett år sedan har varit till mycket god användning och måste också säga att det var ett mycket bra köp till skillnad från den högskolelitteratur jag beställde tisdagen den 2 april. Böckerna är dessutom så onödigt dyra men det kan också ha med hur pass ”sällsynt” böckerna är, jag tror det eller så är det på grund av det unika innehållet i böckerna som gör den så unika. Nej, det kan även vara författarnas ord och kunskap som kostar förmögenheter, jag säger inte att det är negativt, det var bara en funderare men jag funderar oftast mycket... Fel saker såsom min arbetsledare sa till mig under ett personalmöte för ett x antal år sedan... Ahh, minnen...

För ett år sedan hade jag ”en dröm” om att försöka skapa en radioshow. Eller en unik ”podcast” där jag utvecklar Eddiemans Fredagspub till en podcast där jag och eventuella övriga gäster kommer och delar åsikter, idéer och reflektioner. En diskussion kan man säga om allt och inget vilket skulle vara ett mycket ”awesome” idé.  Eftersom jag reflekterade mycket om den idén under torsdagens (4 april 2013) föreläsare och sa till föreläsaren att det var en av mina idéer att skapa eftersom jag redan har en blogg där jag reflekterar om mitt liv, varför inte höja ett steg längre och satsa på en form utav podcast, talkshow eller radioshow?
Jag skulle kunna skapa en sådan idé idag, det är bara det hur jag gör, vad jag behöver för resurser och eventuella program. Jag ska försöka göra en research om detta för att om detta blir verklighet en vacker dag, så varför inte? Idéerna bara kommer fram såhär men det gäller att utveckla den och det är precis vad jag håller på med, i alla fall bakom skoltiden så att säga. 

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

4 april 2013

Det kreativa snacket fortsätter mycket väl under torsdagens föreläsning om Mälardalens Högskola Idélab, ett ställe för kreativa, innovativa och idérika personer. Denna gång var föreläsaren intressant men som jag sa tidigare vid kursintroduktionen under tisdagen, föreläsaren skrämde halva folkhälsoklassen där vilket betydde att det var väldigt få personer som kom på föreläsningen denna torsdag vilket inte förvånade mig något alls. I studiehandledningarna som man får via ett dokument så står det ju tydligt att alla föreläsningar är obligatoriska och att de även är hjälpmedel för att lättare förstå kursens upplägg och syfte vilket även underlättar vid skrivning av en tentamen. Men det misslyckas alltid förstås och jag hatar verkligen att vara först in i klassrummet, det är inte roligt längre. Och att tågförbindelserna mellan Arboga och Västerås blivit mycket bättre sedan 2011 har resulterat i att jag alltid är i tid vilket isig är mycket positivt, jag ska inte klaga men jag är alltid först; ”I’ll get the VIP seats”. Eller nej, det är inga VIP platser, det är värre men jag får i alla fall välja vart jag vill sitta någonstans vilket isig är en mycket stor frihet.

Föreläsningen började som vanligt med en presentation av vad Idélabs verksamhet, personal och ansvarsområden vilket var bra faktiskt att vem som helst kan vara kreativa och det var precis det jag sade tidigare om, är man mindre kreativ eller inte alls så kan man ”träna” upp sin kreativitet vilket vi gjorde under hela föreläsningens gång med lekar, övningsmoment med klassen och presentation av idéerna.

Nackdelar? Jag fann inga nackdelar med föreläsningen förutom den bristande motivation som fanns bland några studenter i klassen vilket alltid förekommer men när man ska komma och föredra om en idé tycker jag alla borde vara engagerade vilket det inte var i detta fall när min grupp skulle redovisa om en projektidé visade sig bara vara en eller en annan vara intresserad men vad ska man göra? Afterall, vi är ju ändå folkhälsovetare som vill bli entreprenörer... Hmm, undrar om det finns ett samband där? Det kanske finns men med denna bristande motivation så ser jag det som ett stort frågetecken istället. Jag kanske har fel men vi får se under kursens gång. Hursomhelst, en mycket bra föreläsning om kreativitet och idéutveckling, äntligen en bra föreläsare!

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

3 april 2013

Onsdagen bjöd inte så mycket på fundersamheter från tidigare event. Tisdagen kan ha varit en av de absolut värsta dagar som jag kunde uppleva men samtidigt så tyckte jag att kursen var intressant så jag lät det vara som det är nu och låter dem få sina chanser att förbättra sig under kursens gång. Men denna dag så var det ytterligare en kursintroduktion, en bättre än för att vara ärlig men ingenting speciellt förutom de nya studenterna och ansikten vilket skrämde mig innerst inne men det är väl någonting som jag får ta emot eftersom dessa är ju frigående kurser och alla kan vara med.
Det som gjorde mindre lockande till just denna kurs var att dels så handlar kursen om arbetsplatser och hur man främjar arbetsplatsen till en bättre hälsostandard vilket vi tidigare hade läst om i kursen Människan i arbetslivet vilket jag gav absolut negativ kritik vid kursutvärderingen eftersom upplägget var en aning ”konfunderande” när man skulle gå igenom alla de lärandemålen samtidigt också som vi fick reda på att det inte var den kursansvarige som skulle rätta tentamen. De som hade denna kurs förra året lär ju ha varit positiva till att de åtminstone fick en hemtentamen kring denna kurs men i år introducerades det en salstentamen där frågorna var så otydligt formulerade att det var verkligen svårt att förstå vad professorn menade samtidigt som man inte fick reda på poängantal vilket försvårade det ytterligare till att formulera konkreta svar. Jag skrev alltså sju sidor av ren nonsens vilket gav det negativa resultatet men vad kunde jag göra när frågorna var så hemska? De följde ju inte ens de lärandemålen! Och det gjorde inte den andra tentamen heller efter rykten som var bekräftade av några klasskamrater som närvarade då vid skrivningen, att det tilldelades två helt unika tentamen till studenterna. Varför var det så, varför fick man två unika tentamen för?


Som jag sa, jag gav kursen mycket negativ kritik för upplägget, för deras sätt att hantera kursens innehåll samt också deras inhemska beslut att låta en folkhälsoprofessor rätta tentamen. Jag har absolut inget emot en folkhälsoprofessor, expert i ämnet Folkhälsa, hantera dessa frågor men vi var utifrån syftet med kursens innehåll, följa de lärandemålen vilket det absolut inte framkom alls, speciellt vid skrivandet av tentamen. Eller ja, vid tentamenstillfället... Vad jag menar med detta är helt enkelt att de kunde ha gjort allt mycket bättre men deras beslut var tydligen en funderare.
Så jag hoppas denna nya kurs är mycket bättre med inlägget samtidigt också som de bjuder på föreläsare som är intressanta och värda att lyssna på. Med det påståendet menar jag att de måste vara KREATIVA, intressanta att lyssna på och inte tråkiga, halvt skakiga och nervösa för det förstör bara ”the momentum”.

Jag kommer att vara nervös under hela denna kurs eftersom innan avslutningsfaserna i varenda kurs jag hittills haft, avslutas det med examinationsuppgifter som innebär att man presenterar ett arbete man jobbat under hela kursens gång till examinatorn och studenterna som närvarar vid tillfället och eftersom det är dessutom nya kursmedlemmar så blir det hela ”mindre säkert”.
Ja, jag kommer förmodligen bara att träffa dessa nya ansikten bara vid lektionstillfällena vilket isig är en besvikelse, jag skulle gärna vilja snacka med nya ansikten, personligheter och människor. Men som sagt, den tidigare ”barriären” jag snackat om hindrar det för det mesta plus andra faktorer som påverkas runtomkring mig är stora hinder och bekymmer. Eller ja, det har varit och hoppas inte det är så men chanserna är ganska stora när jag dessutom inte delar samma intressen med dem vilket försvårar det ytterligare... Ahhhhh. Jag vill inte prata om detta mer, kan vi hoppa över det nu?

Onsdagen det, in a nutshell!

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

** Grattis på födelsedagen, Eddie!! **

[Tribute]
[Eddie thanks the following partners, associations, local workplaces and ofcourse friends for beeing a part of Eddie's life]
[Local]
Arboga Kommun
Arbetsmarknadsenheten i Arboga
Socialdemokraterna i Arboga
Fritid & Kulturverksamheten
Fritid & Kulturnämnden med kamrater
SSU i Arboga

[Work groups]
Hyggliga klubben
(fd Dorans FanClub) med vänner och gäster
La Familia med vänner och gäster. 
La Familia 2.0 med vänner och gäster. 
"Mammorna"
Medlemmarna i GAFFEL Facebook community. 
Medlemmarna i Folkhälsa´11 Facebook Community med klasskamrater, vänner och bekanta
The Typical Eddie med gäster
Saif Army och gäster

The Big Eddie Community
Guanaco Records
[Support, extra thanks to]
Alexander Henríquez
Eddie Force
Socialdemokraterna i Arboga
Arbetsmarknadsenheten i Arboga
Hyggliga Klubben
GAFFEL
 
Gracias!
 
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

2 april 2013

Välkomna till Eddiemans Fredagspub. Idag (tisdagen den 2 april 2013) fick jag och ett antal andra entreprenöriella folkhälsovetare lite kunskap om Idéutveckling, innovation, uppfinnande och skapande av kreativa idéer och unikt skapande. Basic information och hur denna nya kurs var upplagd och det hela var mycket intressant tills föreläsaren ”skrämde” oss med att fråga oss om vi hade en idé eller hade kunskap om innovation och idéutveckling tidigare. Eftersom jag inte har kunskap om idéutveckling men jag kan vara kreativ, exempelvis när jag skriver för det är jag expert på, då blir jag tillfredsställd och kan fortsätta mitt arbete genom kreativt tänkande och skrivande, såsom jag gör just nu. Men föreläsaren skrämde halva klassen rejält när han under introduktionen, hela tiden försökte få oss studenter att komma på en idé eller ”uppfinning” eller annat dylikt direkt såsom om vi skulle göra världens presentation av vår idé och presentera den under en introduktion men det var verkligen en plåga att hela tiden lyssna och inte kunna svara på hans begäran eftersom jag kom inte hit för att presentera en idé direkt på en och samma dag. Jag kom dit för att lära mig grunderna och därefter genom läsning av litteratur och forskning kring ämnet, kunna presentera en idé eller whatever som de försöker fråga mig omkring denna nya kurs om entreprenöriellt lärande.


Efter den ”hemska” introduktionen fick vi träffa en annan föreläsare som har hand om frågor kring kreativitet och vad kreativitet innebär för människan.
Efter presentationen fick vi utöva tre ”lekar” om kreativitet och hur studenterna ansåg beroende på ett påstående, kreativitet på en skala, är man kreativ eller är man mindre eller inte alls kreativitet. Min syn på detta fenomen om kreativitet var att oavsett vilken människa det gäller så är vi alla kreativa. Vi alla håller på med sysslor som vi ägnar många timmar åt och det är det vi gillar att göra och då lägger man också lite kreativitet i arbetet och hjärnan vilket även det kan lösa gåtor och mysterier i vardagliga ögonblick. Oavsett om man är mindre kreativ eller inte så kommer man på en problemlösning i alla fall eftersom som jag sa tidigare, kreativitet finns hos alla människor. Men det finns personer förstås som inte höll med mitt påstående om det och började starta en diskussion om det vilket jag inte alls såg fel på men vad som irriterade mig var när föreläsaren fråga mig om man kan vara smart om man är kreativ, eller om man är smart eller är intelligent, då är man kreativ. Jag ansåg att han ”förstörde” konceptet kreativitet genom att kalla människan för smart. Visst, det finns intelligenta människor men alla behöver inte vara intelligenta för att vara kreativ. ALLA kan vara kreativa sa jag från början. Och irritationen ökade ytterligare när föreläsaren vände blicken mot en annan student och började ställa frågor mot denne för att inte diskutera med mig längre och det var minst sagt ”trevligt”...

Efter denna lektion skrev jag ett inlägg på Facebook; ” Så vad har vi lärt oss idag, Eddie? Ehm... Att vi människor är kreativa varelser där också definitionen 'kreativitet' befinner sig i ett kontinuum-mönster beroende på individens synsätt på kreativitet. Geez... Och att vi människor är entreprenöriella. Hmm.
Vad jag menade här var då den ”leken” jag tidigare pratade om här eftersom det var så som föreläsaren uttryckte sig när han beskrev kreativitet och hur människan synsätt på kreativitet såg ut vid ett antal påståenden.

Usch... Hoppas nästa lektion är bättre än denna introduktionsföreläsning för att den skrämde oss ganska rejält... Mentalt. 

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016

Countdown in April – Eddie goes Old School

Hejsan och välkomna till Eddiemans Fredagspub, Eddies personliga blogg på nätet.
Eller ja, det är frågan egentligen... Är den verkligen så personlig eller är det bara ett påhitt som jag av mina extremt dåliga fantasier, lyckats komma på eller är det fortfarande så att filosofin härjar, trotts att du en gång i tiden, vart förvarnad om att du aldrig skulle bli en filosof eller liknande en sådan person som tänker för mycket utanför ramarna?...
Jag har redan börjat... Men ni läsare bör inte vara oroliga över detta sätt att skriva för det jag skriver, förstår ju inte så många... Tror jag, jag är inte säker... Eller så är det bara för att jag inte har tillräckligt utvecklat ”det sätt att skriva”...



Ärligt talat, varför börjar jag mitt inlägg med detta egentligen? Svaret ligger i det som jag skrev på Facebook för ett x antal dagar sedan. Den 16 mars 2013 skrev jag "Du kommer aldrig att vara en författare Eddie eftersom du saknar fantasi och kunskap i ämnet" - Från att ha kommit ihåg minnen från gymnasiet...”
Egentligen så stämmer detta inte till 100% och det kan bero på som jag nämnde tidigare, att min hjärna ”kanske” inte kommer ihåg det som min lärare sa då om mina så kallade ”författarkunskaper” när vi vid flera tillfällena i svenskalektionerna skulle skriva och berätta en historia som hade en viss koppling med svensk historia och kultur och jag var så fruktansvärt dålig på att skriva historier och att berätta historier för andra finns inte i min värld. Jag visste om detta, problemet var då att jag inte visste vilken överraskning som skulle dyka upp under ett ”utvecklingssamtal” med min lärare där hon varnade mig och sade att jag inte hade kunskap om att ”skriva ihop historia” vilket var en av de stora anledningarna till att mina så kallade ”berättelser” aldrig vart upplästa. Men varför fick jag ingen hjälp om detta eller varför kunde jag inte få någon form utav uppgradering ”First aid kit” eller liknande? Jag sökte till de valbara kurser som man kunde välja utifrån ett system som aldrig funkade i just den gymnasieskolan i Arboga. Jag valde alltid författar, skriv och läskurserna som extra resurs för att utveckla mitt skrivande men fick aldrig de kurserna och fick istället musik eftersom jag på den tiden var (fortfarande idag men inte lika mycket) musikintresserad, speciellt när man höll på med Beatboxing. Just idag undrar jag över saken, fanns det inte tillräckligt med lärare för detta eller var intresset alltid lågt bland studenterna på den tiden i gymnasieskolan? Ingen aning men det hade varit mycket trevligare om jag hade kunnat vara medverkande i kurserna för det skulle hjälpa mig stort när jag väl landade på Högskolan och att studera på högskolan är helt enkelt en annan nivå, självklart en utmaning.

[Countdown in April – Eddie goes Old School]
Eftersom födelsedagen kommer med stormsteg så ska vi tillsammans med ”The Big Eddie Community” sammanställa lite information till nedräkningen av födelsedagen, med syfte att underhålla och inget mer. Jo, kanske få er läsare att tycka saker är intressant för det är alltid viktigt när det gäller att skriva några rader och eftersom jag dessutom saknar ”kunskap” i ämnet så blir detta mycket mer spännande!

Eddiemans Traits 2013; Number 1
Musikälskare
”Med musiken i öronen förvandlas vardagliga ögonblick till ett ’musikdiggande äventyr’ där långa, tråkiga och trista promenader och andra ögonblick aldrig blir tråkiga och trista längre. Beroende på vilken typ av musikgenre och låtval så ändras ‘musikdiggandet’ och även tempot i musiken spelar en viktig roll eftersom det är musiktempot (ibland) som ändrar gångstilen och rytmen. ” 

 

//Eddie

//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2016
RSS 2.0