Eddiemans Fredagspub

Det är otroligt hur mycket jag missat genom mina år. Det har varit plågsamt att berätta för många hur jag känner när jag till exempel aldrig gjort något som mina vänner ser som något som man "måste" ha gjort någon gång i sitt liv. Hejsan förresten och välkomna till Eddiemans Fredagspub, bloggen där Eddie, jag, berättar om min vardag och hur jag ser på världen. 

 

Jag har tidigare skrivit om detta fenomen där jag berättar om detta. Kanske lite vagt med tanke på att det är ett ganska litet inlägg om man jämför med mina inlägg idag. Men vad har det med den saken att göra just nu?  Poängen med det hela är att det ibland kan vara ett diskussionsämne i sig där jag har svårt att berätta för personer om mina intressen. 

Jag har besvarat denna fråga tidigare men för mig idag känns det som att det fortfarande är otydligt för många och jag kan nog återigen besvara den frågan och jag ska försöka vara så tydlig som möjligt det går. 

Enligt mitt inlägg från förra året så berättar jag om hur mycket jag har ljugit för många om mina intressen eftersom jag kände en viss oro för att mina dagens fritidsintressen krockar med mina vänners intressen och då talar jag om mina tidigare erfarenheter kring det. Vad jag försöker påpeka här att när jag får den frågan så är jag orolig på hur mina vänner eller bekanta reagerar på mitt svar. Därför har jag varit försiktig fast på ett helt fel sätt och ljugit om mina intressen gång på gång och jag gjorde det som sagt på grund av den rädslan för hur personer reagerar: "Gud, vilken fjant du är då..." eller liknande. 

Jag är orolig som sagt på hur man tolkar en och det som jag försöker beskriva i mitt inlägg från förra året var också detta med hur min barndom har sett ut genom åren och hur jag spenderade min tid där. 

Det är sant att jag spenderade mestadels utav min tid genom olika bandinspelningar som jag gjorde för mig själv där jag hade mina egna talkshows. Bilden ovan föreställer just den bandspelare som jag använde om ungdomsdagarna där jag spelade in mängder med onödigheter eller annat trams som jag på den tiden tyckte det var fantastiskt att spara dessa för att man sedan skulle lyssna på dem när man till exempel städade rummet eller helt enkelt för att njuta av min skapelse och intresse. Hur ser det ut idag? Det intresset finns i mitt hjärta och en framtida talkshow eller podcast skulle kunna ersätta eller föreviga mitt intresse för att prata om olika ämnen vare det sig är för sig själv eller för befolkningen. 

Det som kommer att vara det mindre roliga i det hela är det faktum om att jag inte läste böcker i min ungdom. Det som också kommer vara det stora problemet är att jag dessutom sällan tittade på filmer i min ungdom vilket förklarar i varför jag är som jag är idag; ett stort frågetecken när det gäller rekommendationer av till exempel framtida böcker eller filmer. Jag har hela tiden sagt såhär och jag tror mina vänner hört det också i många sammanhang: "jag hatar att titta på filmer". Det är så fruktansvärt pinsamt och ångesten bara växer sig fram som ett tjockt lager i hjärnan efter att ha sagt det eller liknande om jag aldrig gjort något som många ser det som självklart. Det är problemet idag, jag känner en sådan avsky mot mig själv för detta och känner mig så oerhört tråkig och värdelös och det är inte så konstigt att man då har depressionstankar i huvudet när detta dyker upp. Varför läste jag aldrig böcker? Varför såg jag inte så mycket på filmer? Vad var det som egentligen hände? 

 

Ignoransen? Spelar den roll här också? Det kan delvist stämma in med tanke på att jag under mina ungdomsdagar inte sysslade med detta och jag kanske har sagt det till någon om det att; jag gillar inte att göra det. Men detta är som sagt påståenden för tillfället och jag kan inte bekräfta detta men om någon kunde göra det åt mig vore det snällt om jag fick reda på det. Problemet infinner sig också hos mina föräldrar och hur jag vart uppfostrad. De läste aldrig böcker och de såg inte på filmer. Jag adapterade deras livsstil och gjorde det till min egen och vart den som jag är idag, helt blind om olika filmer och böcker som många människor känner idag en stor passion och jag beundrar verkligen alla som har gjort det och som fortsätter att läsa böcker idag. Och som bonus så finns det också böcker på andra språk. 

Det är så man har utvecklat sina intressen och jag har tyvärr inte utvecklat det så som jag skulle ha gjort i min ungdom. Om jag fick chansen att läsa igenom mig böcker idag så skulle jag väldigt gärna göra det. Men för att göra det kräver också mycket tid. Men de böcker jag läser nu är studentlitteratur vilket inte i sig är samma sak men jag måste utveckla ännu mer när det gäller intressena. Men jag har mina andra intressen också. Mer om dessa intressen får ni i ett annat inlägg. 

 

Ha en fortsatt trevlig kväll/dag! 

 

/Eddie