Eddieman svarar
Goddag och välkomna till Eddiemans Fredagspub! Edisons personliga blogg på nätet!!
Som jag lovade er igår så kommer jag äntligen blogga och försöka svara på dagens fråga som kommit från några, kanske av ren nyfikenhet men också från andra som tycker att jag inte borde göra det. Därför ska jag försöka snacka om varför jag gör det och varför det betyder mycket för mig.
[Varför besöker du Arbetsmarknadsenheten?]
Det här är kanske en simpel fråga för vissa... För mig är den personlig. Inte bara för att jag gått och arbetat på enheten förr, det var ju ändå här som jag tillbringade den största delen utav min tid då när man hade ekonomiska betydligt större ekonomiska bekymmer. Och kom också ihåg att jag var på enheten i över 2 år! Så det är inte så lätt att bara "glömma bort" Arbetsmarknadsenheten såsom vissa andra har redan gjort. Jag besöker Arbetsmarknadsenheten inte bara för att det är ett ställe som jag tillbringade mycket tid förr i, det var ändå har som jag mötte mina absolut bästa vänner som har stöttat mig sedan träffen på Arboga Station första gången en period. (Jag tror det var 2009 men jag kan ha fel, jag minns inte...)
Jag ser Arbetsmarknadsenheten som en enhet för personer som har extrema ekonomiska bekymmer och jag var också en utav dem faktiskt!
Därför delar vi samma principer, samma tankar, idéer, åsikter och även visioner och om man också har en hel del ambitioner som man väl kan utnyttja... Jag var åtminstone en av de några få som lyckades faktiskt hålla mina drömmar och mål från dag ett på Arbetsmarknadsenheten... Men jag misslyckades med ett dock: att jag inte skulle fastna där i två år...
Innan jag skulle börja på enheten en kall februarimånad 2009 så varnade pappa mig om att vara på enheten alldeles för länge. "Jag hoppas du hittar något att försörja dig på. Gör du inte det kommer du hamna i den onda cirkeln så länge som minst två år och det vill jag inte se dig som är så ung och har hela framtiden för dig. Utnyttja tiden väl och låt inte dig själv bli utnyttjad" - Dessa ord var verkligen tuffa och hårda innan jag ens satte min fot på enheten. Jag var verkligen rädd att börja på enheten de första dagarna. Men jag hamnade tillslut i den onda cirkeln som refererar sig till; "Den ekonomiskt bekymrande personen som måste vara på enheten trotts den hårda situationen som dessutom blir utnyttjad..." Och ändringar och lösningar fanns inte under dessa tuffa två år. Alltid kom det hinder i vägen och jag kom aldrig in på någon skola... Därför fastnade jag i den onda cirkeln.
Mer om detta kommer ni så småningom att veta förr eller senare för ett stort inlägg om min tid på Arbetsmarknadsenheten dyker snart upp eftersom det finns ännu en tuffare fråga som jag måste svara på och som kommer att handla om min tid på Arbetsmarknadsenheten. Eller ja, den frågan är personlig om man säger så.
Men en liten historia-puff fick ni idag och jag tror jag har svarat på denna fråga nu. Saknas något så är det bara att höra av sig via denna bloggs kommentarsfunktion.
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Som jag lovade er igår så kommer jag äntligen blogga och försöka svara på dagens fråga som kommit från några, kanske av ren nyfikenhet men också från andra som tycker att jag inte borde göra det. Därför ska jag försöka snacka om varför jag gör det och varför det betyder mycket för mig.
[Varför besöker du Arbetsmarknadsenheten?]
Det här är kanske en simpel fråga för vissa... För mig är den personlig. Inte bara för att jag gått och arbetat på enheten förr, det var ju ändå här som jag tillbringade den största delen utav min tid då när man hade ekonomiska betydligt större ekonomiska bekymmer. Och kom också ihåg att jag var på enheten i över 2 år! Så det är inte så lätt att bara "glömma bort" Arbetsmarknadsenheten såsom vissa andra har redan gjort. Jag besöker Arbetsmarknadsenheten inte bara för att det är ett ställe som jag tillbringade mycket tid förr i, det var ändå har som jag mötte mina absolut bästa vänner som har stöttat mig sedan träffen på Arboga Station första gången en period. (Jag tror det var 2009 men jag kan ha fel, jag minns inte...)
Jag ser Arbetsmarknadsenheten som en enhet för personer som har extrema ekonomiska bekymmer och jag var också en utav dem faktiskt!
Därför delar vi samma principer, samma tankar, idéer, åsikter och även visioner och om man också har en hel del ambitioner som man väl kan utnyttja... Jag var åtminstone en av de några få som lyckades faktiskt hålla mina drömmar och mål från dag ett på Arbetsmarknadsenheten... Men jag misslyckades med ett dock: att jag inte skulle fastna där i två år...
Innan jag skulle börja på enheten en kall februarimånad 2009 så varnade pappa mig om att vara på enheten alldeles för länge. "Jag hoppas du hittar något att försörja dig på. Gör du inte det kommer du hamna i den onda cirkeln så länge som minst två år och det vill jag inte se dig som är så ung och har hela framtiden för dig. Utnyttja tiden väl och låt inte dig själv bli utnyttjad" - Dessa ord var verkligen tuffa och hårda innan jag ens satte min fot på enheten. Jag var verkligen rädd att börja på enheten de första dagarna. Men jag hamnade tillslut i den onda cirkeln som refererar sig till; "Den ekonomiskt bekymrande personen som måste vara på enheten trotts den hårda situationen som dessutom blir utnyttjad..." Och ändringar och lösningar fanns inte under dessa tuffa två år. Alltid kom det hinder i vägen och jag kom aldrig in på någon skola... Därför fastnade jag i den onda cirkeln.
Mer om detta kommer ni så småningom att veta förr eller senare för ett stort inlägg om min tid på Arbetsmarknadsenheten dyker snart upp eftersom det finns ännu en tuffare fråga som jag måste svara på och som kommer att handla om min tid på Arbetsmarknadsenheten. Eller ja, den frågan är personlig om man säger så.
Men en liten historia-puff fick ni idag och jag tror jag har svarat på denna fråga nu. Saknas något så är det bara att höra av sig via denna bloggs kommentarsfunktion.
//Eddie
Kommentarer
Trackback
