UKM Länsfestivalen 2009
Hej och välkomna till min blogg; Eddiemans Fredagspub.
Och tyvärr är det ingen fredag idag, utan en varm och molnig måndag med nya möjligheter framförsig.
Som ni säkert sett så har jag fyllt min bilddagbok med extra bilder från helgens aktiviteter, mestadels ägde allt rum lördagen den 25 april 2009. Det var en speciell dag med tanke på att det var en festival i Köping som jag med andra Arboga-bor medverkade i.
["Las Picturas"]
Denna "fras" kan man väl säga, kommer från min käre vän Frederico el Primero och eftersom hans kunskaper i spanska är så unik att jag förstår den till och med, så får titeln heta så. Egentligen är det en slarvig översättning från engelskans "Pictures" som är "bilder" men på spanska så finns inte ordet "Picturas". Spanskans bilder ersätts från originalet "Images" och då blir det "Imagenes"
Jodå, min bilddagbok är öppen för alla, välkommen in och kommentera fritt.
["Beatbox - Return"]
Igår söndag fick jag en överraskning. Min bror sade till mig någonting om att han hade börjat träna sitt beatboxande och där igen är han på G igen. Äntligen har han bestämt sig för att fortsätta sitt beatboxande. Efter mer än 3 års inaktivitet har han äntligen bestämt sig för att "joina" mig igen.
Och det betyder mina kära vänner att jag INTE tänker avbryta mitt beatboxande och mitt beatboxintresse ska med andra ord, fortsätta till jag eller min bror inte längre vill. Det betyder att ni kan strunta i mina gamla bloggposter angående slutet av mitt beatboxintresse. Och varför ville han börja om från början igen? Jo, eftersom jag uppträdde på UKM utan min bror så blev han lite avundsjuk. Därför vill han vara med mig igen och jag lovar, jag med brorsan, yeeeees vilket ös!.
[UKM Länsfestivalen 2009 i Köping]
Den 25 april 2009 var det återigen UKM. För första gången i mitt liv skulle jag uppträda utanför Arboga. Med andra ord, Eddieman goes Köping vilket gick väldigt bra, bättre än planerat faktiskt och jag hade inte så mycket saker med mig mer än mitt papper där det stod i vilken ordning jag skulle framföra beatboxtekniken. Och mikrofonen fick jag naturligtvis låna och sedan gjorde jag mitt första "soundcheck" vilket gick åt helvete. Jag blev ganska torr i mun efter några minuter av beatboxing och jag tappade bort mig. Så jag försökte återigen på nytt och då gick det bättre. Detta var alltså soundchecket. Inte själva framträdandet.
Jag började mitt framträdande ungefär klockan 17.00.
Då kom Dogge Doggelito fram till mig och frågade mig vad jag skulle vara för sorts "Godis" och då svarade jag "Chocolate" eftersom en av mina beatboxteknik heter faktiskt Chocolate. Och då förstod Dogge att jag var spansktalande och frågade mig om vart i Latinamerika jag kom ifrån och då svarade jag naturligtvis El Salvador. Direkt kommer han och säger; "Ahha, Salvatrucha". Jag började gapskratta när han sa det. Sedan var det dags för mitt nummer. Dogge presenterade mig för publiken och helt plötsligt stod jag där, bland folket som hade kommit dit. Det var mycket folk med andra ord. Då presenterade jag mig och vad jag skulle göra och började mitt nummer.
Efter 4 minuter av beatbox så blev jag fruktansvärt törstig så jag var tvungen att dricka något mitt under spelningen men inget negativt hände eftersom alla började genast applådera och jubla. Dogge skrek i bakgrunden att de skulle fortsätta. Och jag började beatboxa igen för mitt nummer var ju inte slut.
Efter ytterliggare 5 minuter av beatbox så var det äntligen över, nervositeten var över och publiken bara jublade. Det var med andra ord, en av mina bästa spelningar på 2 år vilket var SUCCÉ!!
Doggelito kom fram till mig igen och han diggade det jag nyss hade gjort och sa även att jag fick publiken att jubla. "Chevre" sa han hela tiden och enligt vissa uppgifter var mitt nummer det enda som han diggade riktigt mycket. Och det kan jag tro på med tanke på hur mycket han "dansade" i bakgrunden när jag beatboxade.
"Bra Jobbat, mannen" var hans sista ord innan jag for iväg för att vila ut mig.
Under UKM fanns det Workshops, precis som när jag var på Urix-festivalen, så delade man in oss artister i grupper. Jag hamnade i grupp 2 fast de flyttade mig senare till grupp 1. Men hursomhelst så fick vi utöva Yoga. Och gud, det var inte trevligt med tanke på att den madrass man fick var oerhört liten och sedan hade man ju jeans på sig vilket gjorde att man inte var så himla vig heller. Och jag passar inte in i Yogan heller. Men jag gjorde det i alla fall.
Efter Yoga-passet var det "Skratt-Yoga" på listan och då kom det fram en Skrattinstruktör och presenterade oss vad vi skulle göra. Och du, ALDRIG i hela mitt LIV har jag skrattat så mycket. Det var helt enkelt olika "Skrattövningar" som man gjorde och efter Skrattyogan var det lunch. Jag fick nya vänner för livet. Dels för att de också hade humöret på topp och dels för att de gillade mitt nummer. Och efter passet skrattade jag åt precis allt som de gjorde. Helt sjukt...
Jadu, UKM var helt fantastiskt. Allt gick som planerat, fast bättre. Mycket mycket bättre och jag tackar alla som var där som gillade mitt nummer. Tack så fantastiskt mycket!
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Och tyvärr är det ingen fredag idag, utan en varm och molnig måndag med nya möjligheter framförsig.
Som ni säkert sett så har jag fyllt min bilddagbok med extra bilder från helgens aktiviteter, mestadels ägde allt rum lördagen den 25 april 2009. Det var en speciell dag med tanke på att det var en festival i Köping som jag med andra Arboga-bor medverkade i.
["Las Picturas"]
Denna "fras" kan man väl säga, kommer från min käre vän Frederico el Primero och eftersom hans kunskaper i spanska är så unik att jag förstår den till och med, så får titeln heta så. Egentligen är det en slarvig översättning från engelskans "Pictures" som är "bilder" men på spanska så finns inte ordet "Picturas". Spanskans bilder ersätts från originalet "Images" och då blir det "Imagenes"
Jodå, min bilddagbok är öppen för alla, välkommen in och kommentera fritt.
["Beatbox - Return"]
Igår söndag fick jag en överraskning. Min bror sade till mig någonting om att han hade börjat träna sitt beatboxande och där igen är han på G igen. Äntligen har han bestämt sig för att fortsätta sitt beatboxande. Efter mer än 3 års inaktivitet har han äntligen bestämt sig för att "joina" mig igen.
Och det betyder mina kära vänner att jag INTE tänker avbryta mitt beatboxande och mitt beatboxintresse ska med andra ord, fortsätta till jag eller min bror inte längre vill. Det betyder att ni kan strunta i mina gamla bloggposter angående slutet av mitt beatboxintresse. Och varför ville han börja om från början igen? Jo, eftersom jag uppträdde på UKM utan min bror så blev han lite avundsjuk. Därför vill han vara med mig igen och jag lovar, jag med brorsan, yeeeees vilket ös!.
[UKM Länsfestivalen 2009 i Köping]
Den 25 april 2009 var det återigen UKM. För första gången i mitt liv skulle jag uppträda utanför Arboga. Med andra ord, Eddieman goes Köping vilket gick väldigt bra, bättre än planerat faktiskt och jag hade inte så mycket saker med mig mer än mitt papper där det stod i vilken ordning jag skulle framföra beatboxtekniken. Och mikrofonen fick jag naturligtvis låna och sedan gjorde jag mitt första "soundcheck" vilket gick åt helvete. Jag blev ganska torr i mun efter några minuter av beatboxing och jag tappade bort mig. Så jag försökte återigen på nytt och då gick det bättre. Detta var alltså soundchecket. Inte själva framträdandet.
Jag började mitt framträdande ungefär klockan 17.00.
Då kom Dogge Doggelito fram till mig och frågade mig vad jag skulle vara för sorts "Godis" och då svarade jag "Chocolate" eftersom en av mina beatboxteknik heter faktiskt Chocolate. Och då förstod Dogge att jag var spansktalande och frågade mig om vart i Latinamerika jag kom ifrån och då svarade jag naturligtvis El Salvador. Direkt kommer han och säger; "Ahha, Salvatrucha". Jag började gapskratta när han sa det. Sedan var det dags för mitt nummer. Dogge presenterade mig för publiken och helt plötsligt stod jag där, bland folket som hade kommit dit. Det var mycket folk med andra ord. Då presenterade jag mig och vad jag skulle göra och började mitt nummer.
Efter 4 minuter av beatbox så blev jag fruktansvärt törstig så jag var tvungen att dricka något mitt under spelningen men inget negativt hände eftersom alla började genast applådera och jubla. Dogge skrek i bakgrunden att de skulle fortsätta. Och jag började beatboxa igen för mitt nummer var ju inte slut.
Efter ytterliggare 5 minuter av beatbox så var det äntligen över, nervositeten var över och publiken bara jublade. Det var med andra ord, en av mina bästa spelningar på 2 år vilket var SUCCÉ!!
Doggelito kom fram till mig igen och han diggade det jag nyss hade gjort och sa även att jag fick publiken att jubla. "Chevre" sa han hela tiden och enligt vissa uppgifter var mitt nummer det enda som han diggade riktigt mycket. Och det kan jag tro på med tanke på hur mycket han "dansade" i bakgrunden när jag beatboxade.
"Bra Jobbat, mannen" var hans sista ord innan jag for iväg för att vila ut mig.
Under UKM fanns det Workshops, precis som när jag var på Urix-festivalen, så delade man in oss artister i grupper. Jag hamnade i grupp 2 fast de flyttade mig senare till grupp 1. Men hursomhelst så fick vi utöva Yoga. Och gud, det var inte trevligt med tanke på att den madrass man fick var oerhört liten och sedan hade man ju jeans på sig vilket gjorde att man inte var så himla vig heller. Och jag passar inte in i Yogan heller. Men jag gjorde det i alla fall.
Efter Yoga-passet var det "Skratt-Yoga" på listan och då kom det fram en Skrattinstruktör och presenterade oss vad vi skulle göra. Och du, ALDRIG i hela mitt LIV har jag skrattat så mycket. Det var helt enkelt olika "Skrattövningar" som man gjorde och efter Skrattyogan var det lunch. Jag fick nya vänner för livet. Dels för att de också hade humöret på topp och dels för att de gillade mitt nummer. Och efter passet skrattade jag åt precis allt som de gjorde. Helt sjukt...
Jadu, UKM var helt fantastiskt. Allt gick som planerat, fast bättre. Mycket mycket bättre och jag tackar alla som var där som gillade mitt nummer. Tack så fantastiskt mycket!
//Eddie
Fredagspub [24 - 25 apr]
Hej och mycket välkomna till Eddiemans blogg, och eftersom det är helg så är det ju definitivt en FREDAGSPUB!!!
Fredag har det varit en av mina absolut sämsta dagar någonsin eftersom man började jobba tidigt på morgonen... (5.44). Tjenare tänkte jag och frukosten var man tvungen att strunta i eftersom tiden bara rann iväg... Jag önskade vi hade kontroll över köket åtminstone i en timme men hela tiden är den "upptagen" och man kan då inte göra sin frukost eller lunch där...
Om ni inte visste det bor jag fortfarande i kära Arboga med min splittrande familj.
För min kära mor, har det gått ganska bra fakttiskt, hon lyckades fira Jennifers födelsedag, hon lyckades även baka några goda salvadoranska "Sandwiches" och det är ju en tradition. Alltid har hon gjort det till mina födelsedagar, dock kom denna överraskning mycket sent och det har ju sina orsaker och man kan kalla det en fattigdom med andra ord, yes... Det är mycket sorgligt att både min mamma och pappa, har gått igenom så mycket under dessa 20 år i Sverige. Men visst, det har hänt en massa positiva saker, det håller jag med om men alltid har man tänkt på pengar ja...
[En sjuk dröm som inte går att beskriva]
Efter förra inlägget så har jag drömt en rad olika negativa saker, bland annat att jag fick kritik av min egen familj för att de hade läst ett inlägg ur min blogg och de hotade mig, i min dröm. Jag var med andra ord, jagad av min familj i min dröm och det var absolut första gången på "jätte-länge" som jag haft en sådan hemsk dröm. Jag har alltid haft positiva drömmar eller för mestadels, inga drömmar alls. Men denna var lite märklig.
Jag har även klippt bort mitt krulliga och hemska frisyr och ersatt den med en mycket kortare version av den och det känns så j*vla bra...Speciellt med tanke på att det är sjukt jobbigt med tjock-krulligt-lockigt hår...
Lördag, idag med andra ord sticker EDDIEMAN till Köping för Läns-UKM kommer att äga rum där. Jag läste att det var ca 30 spelningar där som ska göra sina röster hörda och dagens gäst i UKM är Dogge Doggelito som ska hälsa oss välkomna.
Hmm, jag har ju tidigare sagt att jag slutade som beatboxare... Det har jag men eftersom jag gick vidare till Läns-UKM (Vilket var en överraskning) så bestämde jag mig för jag kanske inte får en annan chans, jag kan ju likcosm inte avbryta den för annars hade jag kanske fått dåliga rykten plus att tidningarna varit fullt med deras propaganda: Eddieman hit och dit.
Läste ni fredagens Arboga-Tidning? Jag var tydligen på bild där, enligt min far som blev förvånad på morgonen när han läste den.
Själv prenumererar jag inte på Arboga Tidning vilket känns dåligt... Men jag funderar starkt över det men för tillfället är jag en glad prenumerant för "Illustrerad Vetenskap".
Det är en tidig lördagsmorgon. Solen skiner, det är varmt och sjukdomarna sprider sig, inte minst för alla pollenallergiker. Själv har man stått ut ett ganska bra tag men ibland är det irriterande verkligen. Men som jag sagt till alla de andra; jag har ett "starkt immunförsvar" mot pollen. Därför är jag fortfarande frisk. (:
Nej, nu ska jag förbereda mig inför dagens UKM i Köping...
Ha det bra amigos :)
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Fredag har det varit en av mina absolut sämsta dagar någonsin eftersom man började jobba tidigt på morgonen... (5.44). Tjenare tänkte jag och frukosten var man tvungen att strunta i eftersom tiden bara rann iväg... Jag önskade vi hade kontroll över köket åtminstone i en timme men hela tiden är den "upptagen" och man kan då inte göra sin frukost eller lunch där...
Om ni inte visste det bor jag fortfarande i kära Arboga med min splittrande familj.
För min kära mor, har det gått ganska bra fakttiskt, hon lyckades fira Jennifers födelsedag, hon lyckades även baka några goda salvadoranska "Sandwiches" och det är ju en tradition. Alltid har hon gjort det till mina födelsedagar, dock kom denna överraskning mycket sent och det har ju sina orsaker och man kan kalla det en fattigdom med andra ord, yes... Det är mycket sorgligt att både min mamma och pappa, har gått igenom så mycket under dessa 20 år i Sverige. Men visst, det har hänt en massa positiva saker, det håller jag med om men alltid har man tänkt på pengar ja...
[En sjuk dröm som inte går att beskriva]
Efter förra inlägget så har jag drömt en rad olika negativa saker, bland annat att jag fick kritik av min egen familj för att de hade läst ett inlägg ur min blogg och de hotade mig, i min dröm. Jag var med andra ord, jagad av min familj i min dröm och det var absolut första gången på "jätte-länge" som jag haft en sådan hemsk dröm. Jag har alltid haft positiva drömmar eller för mestadels, inga drömmar alls. Men denna var lite märklig.
Jag har även klippt bort mitt krulliga och hemska frisyr och ersatt den med en mycket kortare version av den och det känns så j*vla bra...Speciellt med tanke på att det är sjukt jobbigt med tjock-krulligt-lockigt hår...
Lördag, idag med andra ord sticker EDDIEMAN till Köping för Läns-UKM kommer att äga rum där. Jag läste att det var ca 30 spelningar där som ska göra sina röster hörda och dagens gäst i UKM är Dogge Doggelito som ska hälsa oss välkomna.
Hmm, jag har ju tidigare sagt att jag slutade som beatboxare... Det har jag men eftersom jag gick vidare till Läns-UKM (Vilket var en överraskning) så bestämde jag mig för jag kanske inte får en annan chans, jag kan ju likcosm inte avbryta den för annars hade jag kanske fått dåliga rykten plus att tidningarna varit fullt med deras propaganda: Eddieman hit och dit.
Läste ni fredagens Arboga-Tidning? Jag var tydligen på bild där, enligt min far som blev förvånad på morgonen när han läste den.
Själv prenumererar jag inte på Arboga Tidning vilket känns dåligt... Men jag funderar starkt över det men för tillfället är jag en glad prenumerant för "Illustrerad Vetenskap".
Det är en tidig lördagsmorgon. Solen skiner, det är varmt och sjukdomarna sprider sig, inte minst för alla pollenallergiker. Själv har man stått ut ett ganska bra tag men ibland är det irriterande verkligen. Men som jag sagt till alla de andra; jag har ett "starkt immunförsvar" mot pollen. Därför är jag fortfarande frisk. (:
Nej, nu ska jag förbereda mig inför dagens UKM i Köping...
Ha det bra amigos :)
//Eddie
Varför?
Hej och välkomna till min blogg.
Jag ber så mycket om ursäkt för att jag inte skrivit och lagt upp några inlägg de här sex dagar som gått. Jag har inte haft tid till bloggen och det har hänt så mycket på så kort tid.
Men ni får en rapport från födelsedagskalaset som vi hade för lilla Jennifer som fyllde 1 år söndagen den 19 april lite senare idag för jag har varken rapporten eller bilderna på denna dator som jag använder mig av just nu.
[SÖNDAGEN DEN 19 APRIL]
Som sagt var det en födelsedagskalas söndagen kan jag säga och det var en överraskning.
Bland annat så såg man folk som man inte sett på snart 16 år och jag syftar till mammas vänner som bor i Eskilstuna, som kom till kalaset. Och dessa kvinnor kände man knappt igen och vi som lekte med dem när vi var små barn, men idag, fullvuxna och okända till och med och en av dem är tillochmed gift! Det var en överraskning...
Den andra överaskningen var att man inte varit hos Torres på ett tag nu. Sist vi var där var då när vi grillade kött år 2005, precis efter det att vi slutade grundskolan och skulle börja gymnasiet. Och det var ett himla bra tag sen. Jag har bilder från det momentet men som jag sa tidigare, inte på denna dator så bilderna får ni se efter det att jag kommit hem idag.
Men efter kalaset i söndags så hände det som inte fick hända. Pappa blev förbannad på oss igen. Och med anledning till att han blev förbannad var att min bror, Alexander, inte hade synts och var inlåst i sitt rum hela söndagen. Vad jag inte visste var att pappa hade ordnat en liten träff med några utav hans vänner och de firade söndagen med mat och dryck, utan Alexanders närvaro. Pappa blev då sur och för att lugna ner sig drack han sprit.
När jag kom hem efter kalaset så får jag världens chock, pappa skrek åt mig och försökte få mig att tilltala till Alexander eftersom det är mest jag och Stephania, min syster, som pratar oftast med honom vilket jag egentligen tycker är konstigt också. Varför pappa inte pratar och diskuterar med Alexander så ofta är ett annat problem som jag aldrig kommer att förstå men hursomhelst...
Som vanligt svarade inte Alexander när jag knackade på hans dörr och jag stack då iväg till köket för att dricka något eftersom jag var ju så himla törstig.
Så efter några minuter efter det skriker far åter igen och anser att jag är en egoist som bara tänker på mig själv och inte till familjen och så hotade han mig genom att säga att om detta fortsätter så skickar han ut oss från hans boende...
Och hur i all världen kom denna diskussion till?
1, För det första var jag på kalas för att fira min lilla syster som fyllde 1 år.
2, Jag hade ingen som helst aning att pappa skulle anordna en liten fest hemma hos oss...
3, Alexander hade tidigare nekat till att gå till födelsedagskalaset med mig.
4, Vi hade redan försökt att övertala honom om att gå till kalaset tillsammans med José.
5, DET VAR ALEXANDERS FEL.
6, Jag är ingen EGOIST. WTF är det du säger?
Sedan blev pappa mer aggressiv och han bankade på Alexanders dörr så att han äntligen vaknade och gick ut från sitt rum och sedan diskuterade vi... Mest om Alexanders problem. Och seriöst, min bror har så många problem och alla de problemen har han själv startat.
1, Alexander har "skolkat" från sin nuvarande skola, många gånger tidigare.
[Redan i grundskolan så skolkade han från vissa lektioner. EN dag gick det så långt att till och med Alexanders dåvarande Mentor gjorde ett besök till oss och informerade oss om Alexanders frånvaro och med sig hade mentorn en frånvaro-lista och där visade mentorn de dagar som Alexander hade varit borta och till min förvåning hade Alexander varit borta en hel vecka. Mentorn undrade egentligen hur Alexander mådde och inte ens mina föräldrar hade en aning om vad Alexander höll hus, därför gjorde mentorn ett besök; för att veta vad Alexander led av, varför han hade varit borta så länge. Alexander hade inte mycket att säga den dagen och att skolka är ju så himla dumt egentligen.]
[El Salvador resan år 2006 var alltså redan bokad. Då gick Alexander första året på gymnasiet i Köping. Men redan efter ett par månader i gymnasiet så börjar han missa från sina lektioner. Och en annan dag gick det så långt att till och med rektorn var tvungen att ta till drastiska metoder och hotade med att avbryta resan för Alexander till El Salvador. Jag vet inte hur överenskommelsen mellan Pappa, Alexander och rektorn gick över men resan till El Salvador blev i alla fall lyckad för oss, inte minst för Alexander, som då hade problem med i gymnasiet.
Men efter semestern så avslutar han gymnasietpå grund av att han inte kände sig trygg i skolan och att han hade problem med andningen och miljön i skolan. Han fick då en plats på Vasagymnasiet i det individuella-programmet men han gick på dessa lektioner TVÅ gånger bara och sedan blev "skolan" trött på Alexanders frånvaro att skolan "kickade" ut honom.
Sedan dess satt han hemma i nästan 4 månader och det var där som Alexander blev mindre social. Det värsta var att inte ens mina föräldrar visste om Alexanders problem och en dag gick det så långt att pappa grät av förtvivlan och med sig i handen hade han en kofot och bröt sönder dörren och när dörren äntligen var öppen så låg Alexander där, sömnig som han brukar vara och det var där som vi återigen diskuterade om Alexanders framtid.
Alexanders hud var mycket vit och han såg blek ut så pappa bestämde sig att ta med honom till jobbet och där fick han lite färg på hyn igen och friskare blev han efter 1 månad på jobbet och lön fick han.]
[Senare började han på Arboga Yrkesgymnasium, den nya skolan som inte ens jag kände till att den existerade men hursomhelst... Första året på den skolan gick som den skulle men det är då nu, andra året som Alexander återigen tröttnar på lärarens tjat och elände.]
2, Lärarna på den skolan som Alexander går i, har en frånvaro-protokoll som jag inte sett ännu men som pappa har sett.
3, Mamma vet om Alexanders problem också.
4, Alexander lider av "Stress" så som han uttrycker det. Han säger att han vill vara fri från körkorts-lektionerna eftersom det är mest där som han anser att "Stressen" kommer.
5, Med andra ord, Alexander hatar allt och alla. Antagligen...
Denna diskussion försäkrade pappa oss att det var den sista angående om Alexanders problem.
"O se comportan, o se me van a la mierda" - var hans sista ord till oss.
Och denna mening betyder egentligen, ren översättning; Förbättrar ni er, eller så drar ni åt helvete.
Okej sa jag med snart en gråt i halsen för jag hade inte förstått mycket av detta eftersom allt handlade mestadels om Alexanders problem.
Jag och Alex, vi diskuterade länge och vi kom egentligen inte fram till någon lösning mer än att Alexander behöver vara mer social, han får sluta med sina dumheter och att han måste åtmintone visa mer respekt för oss andra i familjen.
För guds skull Alex, jag var ju på en födelsedagskalas och varför kom du inte?
PORQUE?!?!?!?!
Varför ska jag vara inblandad i denna familjekris? VARFÖR???
Du är för guds skull, 19 år, du borde klara dig själv nu.......
Mer information om veckan får ni senare idag...
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Jag ber så mycket om ursäkt för att jag inte skrivit och lagt upp några inlägg de här sex dagar som gått. Jag har inte haft tid till bloggen och det har hänt så mycket på så kort tid.
Men ni får en rapport från födelsedagskalaset som vi hade för lilla Jennifer som fyllde 1 år söndagen den 19 april lite senare idag för jag har varken rapporten eller bilderna på denna dator som jag använder mig av just nu.
[SÖNDAGEN DEN 19 APRIL]
Som sagt var det en födelsedagskalas söndagen kan jag säga och det var en överraskning.
Bland annat så såg man folk som man inte sett på snart 16 år och jag syftar till mammas vänner som bor i Eskilstuna, som kom till kalaset. Och dessa kvinnor kände man knappt igen och vi som lekte med dem när vi var små barn, men idag, fullvuxna och okända till och med och en av dem är tillochmed gift! Det var en överraskning...
Den andra överaskningen var att man inte varit hos Torres på ett tag nu. Sist vi var där var då när vi grillade kött år 2005, precis efter det att vi slutade grundskolan och skulle börja gymnasiet. Och det var ett himla bra tag sen. Jag har bilder från det momentet men som jag sa tidigare, inte på denna dator så bilderna får ni se efter det att jag kommit hem idag.
Men efter kalaset i söndags så hände det som inte fick hända. Pappa blev förbannad på oss igen. Och med anledning till att han blev förbannad var att min bror, Alexander, inte hade synts och var inlåst i sitt rum hela söndagen. Vad jag inte visste var att pappa hade ordnat en liten träff med några utav hans vänner och de firade söndagen med mat och dryck, utan Alexanders närvaro. Pappa blev då sur och för att lugna ner sig drack han sprit.
När jag kom hem efter kalaset så får jag världens chock, pappa skrek åt mig och försökte få mig att tilltala till Alexander eftersom det är mest jag och Stephania, min syster, som pratar oftast med honom vilket jag egentligen tycker är konstigt också. Varför pappa inte pratar och diskuterar med Alexander så ofta är ett annat problem som jag aldrig kommer att förstå men hursomhelst...
Som vanligt svarade inte Alexander när jag knackade på hans dörr och jag stack då iväg till köket för att dricka något eftersom jag var ju så himla törstig.
Så efter några minuter efter det skriker far åter igen och anser att jag är en egoist som bara tänker på mig själv och inte till familjen och så hotade han mig genom att säga att om detta fortsätter så skickar han ut oss från hans boende...
Och hur i all världen kom denna diskussion till?
1, För det första var jag på kalas för att fira min lilla syster som fyllde 1 år.
2, Jag hade ingen som helst aning att pappa skulle anordna en liten fest hemma hos oss...
3, Alexander hade tidigare nekat till att gå till födelsedagskalaset med mig.
4, Vi hade redan försökt att övertala honom om att gå till kalaset tillsammans med José.
5, DET VAR ALEXANDERS FEL.
6, Jag är ingen EGOIST. WTF är det du säger?
Sedan blev pappa mer aggressiv och han bankade på Alexanders dörr så att han äntligen vaknade och gick ut från sitt rum och sedan diskuterade vi... Mest om Alexanders problem. Och seriöst, min bror har så många problem och alla de problemen har han själv startat.
1, Alexander har "skolkat" från sin nuvarande skola, många gånger tidigare.
[Redan i grundskolan så skolkade han från vissa lektioner. EN dag gick det så långt att till och med Alexanders dåvarande Mentor gjorde ett besök till oss och informerade oss om Alexanders frånvaro och med sig hade mentorn en frånvaro-lista och där visade mentorn de dagar som Alexander hade varit borta och till min förvåning hade Alexander varit borta en hel vecka. Mentorn undrade egentligen hur Alexander mådde och inte ens mina föräldrar hade en aning om vad Alexander höll hus, därför gjorde mentorn ett besök; för att veta vad Alexander led av, varför han hade varit borta så länge. Alexander hade inte mycket att säga den dagen och att skolka är ju så himla dumt egentligen.]
[El Salvador resan år 2006 var alltså redan bokad. Då gick Alexander första året på gymnasiet i Köping. Men redan efter ett par månader i gymnasiet så börjar han missa från sina lektioner. Och en annan dag gick det så långt att till och med rektorn var tvungen att ta till drastiska metoder och hotade med att avbryta resan för Alexander till El Salvador. Jag vet inte hur överenskommelsen mellan Pappa, Alexander och rektorn gick över men resan till El Salvador blev i alla fall lyckad för oss, inte minst för Alexander, som då hade problem med i gymnasiet.
Men efter semestern så avslutar han gymnasietpå grund av att han inte kände sig trygg i skolan och att han hade problem med andningen och miljön i skolan. Han fick då en plats på Vasagymnasiet i det individuella-programmet men han gick på dessa lektioner TVÅ gånger bara och sedan blev "skolan" trött på Alexanders frånvaro att skolan "kickade" ut honom.
Sedan dess satt han hemma i nästan 4 månader och det var där som Alexander blev mindre social. Det värsta var att inte ens mina föräldrar visste om Alexanders problem och en dag gick det så långt att pappa grät av förtvivlan och med sig i handen hade han en kofot och bröt sönder dörren och när dörren äntligen var öppen så låg Alexander där, sömnig som han brukar vara och det var där som vi återigen diskuterade om Alexanders framtid.
Alexanders hud var mycket vit och han såg blek ut så pappa bestämde sig att ta med honom till jobbet och där fick han lite färg på hyn igen och friskare blev han efter 1 månad på jobbet och lön fick han.]
[Senare började han på Arboga Yrkesgymnasium, den nya skolan som inte ens jag kände till att den existerade men hursomhelst... Första året på den skolan gick som den skulle men det är då nu, andra året som Alexander återigen tröttnar på lärarens tjat och elände.]
2, Lärarna på den skolan som Alexander går i, har en frånvaro-protokoll som jag inte sett ännu men som pappa har sett.
3, Mamma vet om Alexanders problem också.
4, Alexander lider av "Stress" så som han uttrycker det. Han säger att han vill vara fri från körkorts-lektionerna eftersom det är mest där som han anser att "Stressen" kommer.
5, Med andra ord, Alexander hatar allt och alla. Antagligen...
Denna diskussion försäkrade pappa oss att det var den sista angående om Alexanders problem.
"O se comportan, o se me van a la mierda" - var hans sista ord till oss.
Och denna mening betyder egentligen, ren översättning; Förbättrar ni er, eller så drar ni åt helvete.
Okej sa jag med snart en gråt i halsen för jag hade inte förstått mycket av detta eftersom allt handlade mestadels om Alexanders problem.
Jag och Alex, vi diskuterade länge och vi kom egentligen inte fram till någon lösning mer än att Alexander behöver vara mer social, han får sluta med sina dumheter och att han måste åtmintone visa mer respekt för oss andra i familjen.
För guds skull Alex, jag var ju på en födelsedagskalas och varför kom du inte?
PORQUE?!?!?!?!
Varför ska jag vara inblandad i denna familjekris? VARFÖR???
Du är för guds skull, 19 år, du borde klara dig själv nu.......
Mer information om veckan får ni senare idag...
//Eddie
Fredagspub [17 apr]
Hej och välkomna till Eddiemans FREDAGSPUB!!!
Idag är det som sagt, fredag, eller ja, imorgon är det i alla fall lördag och jag har INGA planer till helgen kan jag genast säga till er.
Förutom det att min absolut lilla-syster Jennifer fyller 1 år på söndag. Och det är ju helt otroligt. Tiden bara går och går.. Och jag som sa att tiden gick sakta i februari, jesus...
Många födelsedagar, många gratualtioner och massor med skoj står på de flesta's scheman. Oj, gud va fult ordet Scheman är för att vara ärlig. Stavas det verkligen så, herregud.
Denna vecka som gått har jag träffat en rad massa bekanta personer. Först av allt så träffade man sin före detta svensk-historie lärare Ann-Britt som meddelade mig om hur det går för de flesta och hon lyckades få tag på Hannes Bergman Thrygg vilket var ganska fantastiskt. Hannes lever ännu i alla fall vilket är en lättnad eftersom jag saknat honom faktiskt och inte sett honom sedan vi tog studenten i juni 2008.
Vad Ann-Britt sade om Hannes minns jag tyvärr inte men vad jag minns vad hon sa; att han åtminstone lever.
Sedan träffade man återigen Max! "Maximilian" som skulle handla för att en kusin till honom fyller år och de ska fira födelsedagen i Strängnäs så han är där hela helgen.
Samtidigt som man träffade Max kommer Göran Hellqvist och gör besök tillsammans med sin fru! OCH DET VAR EN ÖVERRASKNING ATT FÅ TRÄFFA GÖRAN IGEN!!!!! GUD VAD JAG HAR SAKNAT DENNA MAN!!! Han är guld värt, det kan jag garantera att han är, en inspirationskälla. Och han hade sin glada attityd leende och det var ju bra, de har det bra trotts allt och det är ju väldigt trevligt det, absolut!! :D
Sedan träffade vi vår före detta Psykologi-lärare. Gud, vi träffade många bekanta personer på en och samma gång.
Gud alltså, recuerdos...
Liten fredagspub va? Jag har inget mer att säga just denna dag mer än att ni fått 3 inlägg från mig idag vilket är rekord.
Annars får ni ha det så bra denna helg.
:D
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Idag är det som sagt, fredag, eller ja, imorgon är det i alla fall lördag och jag har INGA planer till helgen kan jag genast säga till er.
Förutom det att min absolut lilla-syster Jennifer fyller 1 år på söndag. Och det är ju helt otroligt. Tiden bara går och går.. Och jag som sa att tiden gick sakta i februari, jesus...
Många födelsedagar, många gratualtioner och massor med skoj står på de flesta's scheman. Oj, gud va fult ordet Scheman är för att vara ärlig. Stavas det verkligen så, herregud.
Denna vecka som gått har jag träffat en rad massa bekanta personer. Först av allt så träffade man sin före detta svensk-historie lärare Ann-Britt som meddelade mig om hur det går för de flesta och hon lyckades få tag på Hannes Bergman Thrygg vilket var ganska fantastiskt. Hannes lever ännu i alla fall vilket är en lättnad eftersom jag saknat honom faktiskt och inte sett honom sedan vi tog studenten i juni 2008.
Vad Ann-Britt sade om Hannes minns jag tyvärr inte men vad jag minns vad hon sa; att han åtminstone lever.
Sedan träffade man återigen Max! "Maximilian" som skulle handla för att en kusin till honom fyller år och de ska fira födelsedagen i Strängnäs så han är där hela helgen.
Samtidigt som man träffade Max kommer Göran Hellqvist och gör besök tillsammans med sin fru! OCH DET VAR EN ÖVERRASKNING ATT FÅ TRÄFFA GÖRAN IGEN!!!!! GUD VAD JAG HAR SAKNAT DENNA MAN!!! Han är guld värt, det kan jag garantera att han är, en inspirationskälla. Och han hade sin glada attityd leende och det var ju bra, de har det bra trotts allt och det är ju väldigt trevligt det, absolut!! :D
Sedan träffade vi vår före detta Psykologi-lärare. Gud, vi träffade många bekanta personer på en och samma gång.
Gud alltså, recuerdos...
Liten fredagspub va? Jag har inget mer att säga just denna dag mer än att ni fått 3 inlägg från mig idag vilket är rekord.
Annars får ni ha det så bra denna helg.
:D
//Eddie
"Vi får helt enkelt vänta"
Hej och välkomna till min blogg.
Idag är det en fredag men det är fortfarande varmt och det är det viktigaste för vi vet redan, att vintern är död nu, för tillfället innan november 2009 kommer men det är länge kvar till det.
Det har varit en massa snack om framtiden och olika planer dessa unika dagar.
Och tiden tickar mot slutet av april vilket känns mycket skrämmande eftersom mycket händer i min familj just nu.
Den 17 april är det idag och jag vet att en speciell person fyller år imorgon och med det säger jag grattis till Anton!
Hur jag minns detta? Hahaha, enkelt jag firade min födelsedag tio dagar innan honom.
[La Familia]
Senare idag får ni veta om "en viss person" som bor hemma hos oss som beter sig som en spion, bandspelare och en kamera , allt i ett - person som skapar "sociala" problem med oss och kanske sprider en massa negativa saker om oss. Jag vet inte men det känns så faktiskt eftersom hon kommer från, mitt hemland. Jag säger inte att alla som är från det landet beter sig som just henne, men alla som jag sett och känt igen i en månad när jag var på semester i El Salvador år 2006, beter sig exakt likadant som denna kvinna men hursomhelst får ni veta mer om henne senare idag eller senare bara.
Med andra ord, ja, jag ogillar henne och hennes attityd. Vi pratar inte längre och har knappt någon ögonkontakt och ja, det är helt fel.
Men vad ska man göra?
Nej, noooooooooooog om detta, jag haaaaaaaaataaaaaaaar att snacka om det, gahhhhhhhhh!
Jo precis, Eddieman är förbannad just nu men gahhhhhhhhhhh!
Okej, det har gått för långt.
Jag brukar inte vara så förbannad men men men men men. Men? MEN?
Nej, nog om detta, gud, nu blev det bara för dumt, i min blogg?!
[Allmänt]
Idag är det alltså en fredag. Otroligt nog tickar klockan mot maj redan. Värmen är här och sommaren kommer som ett rus. Helt otroligt men det kändes inte så längesen det var snö och kallt och för att vara mycket ärlig; jag älskar mer vintern är sommaren. Varför? Vintern är så unikt kallt. Sommaren är och kan vara mycket varma, och fuktigt. Speciellt i mitt hemland var luften fuktig och värmen så enorm att man var hela tiden tvungen att leta efter en skugga för att svalka sig. Och hur är det med badet? I El Salvador fanns det gott om badplatser men jag kände mig inte trygg i dessa badplatser så jag badade inte så mycket. Även om det var nödvändigt vissa dagar men det gick inte.
Jag reflekterar mycket till El Salvador resan jag gjorde år 2006 just nu men jag måste eftersom den lilla dagbok som finns på BigEddie's MiniSite, visar alldeles för lite information om resten av resan. Där står det bara enkelt om de dagar som jag kommer ihåg mest utav men den beskriver inte mycket känslor, tankar osv. Och språket? Den är mest "HipHop" aktig i den texten men idag är den inte så "Hiphop" aktig och jag tackar mina lärare på gymnasiet för att de lärt mig det korrekta svenska språket mycket bättre.
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Idag är det en fredag men det är fortfarande varmt och det är det viktigaste för vi vet redan, att vintern är död nu, för tillfället innan november 2009 kommer men det är länge kvar till det.
Det har varit en massa snack om framtiden och olika planer dessa unika dagar.
Och tiden tickar mot slutet av april vilket känns mycket skrämmande eftersom mycket händer i min familj just nu.
Den 17 april är det idag och jag vet att en speciell person fyller år imorgon och med det säger jag grattis till Anton!
Hur jag minns detta? Hahaha, enkelt jag firade min födelsedag tio dagar innan honom.
[La Familia]
Senare idag får ni veta om "en viss person" som bor hemma hos oss som beter sig som en spion, bandspelare och en kamera , allt i ett - person som skapar "sociala" problem med oss och kanske sprider en massa negativa saker om oss. Jag vet inte men det känns så faktiskt eftersom hon kommer från, mitt hemland. Jag säger inte att alla som är från det landet beter sig som just henne, men alla som jag sett och känt igen i en månad när jag var på semester i El Salvador år 2006, beter sig exakt likadant som denna kvinna men hursomhelst får ni veta mer om henne senare idag eller senare bara.
Med andra ord, ja, jag ogillar henne och hennes attityd. Vi pratar inte längre och har knappt någon ögonkontakt och ja, det är helt fel.
Men vad ska man göra?
Nej, noooooooooooog om detta, jag haaaaaaaaataaaaaaaar att snacka om det, gahhhhhhhhh!
Jo precis, Eddieman är förbannad just nu men gahhhhhhhhhhh!
Okej, det har gått för långt.
Jag brukar inte vara så förbannad men men men men men. Men? MEN?
Nej, nog om detta, gud, nu blev det bara för dumt, i min blogg?!
[Allmänt]
Idag är det alltså en fredag. Otroligt nog tickar klockan mot maj redan. Värmen är här och sommaren kommer som ett rus. Helt otroligt men det kändes inte så längesen det var snö och kallt och för att vara mycket ärlig; jag älskar mer vintern är sommaren. Varför? Vintern är så unikt kallt. Sommaren är och kan vara mycket varma, och fuktigt. Speciellt i mitt hemland var luften fuktig och värmen så enorm att man var hela tiden tvungen att leta efter en skugga för att svalka sig. Och hur är det med badet? I El Salvador fanns det gott om badplatser men jag kände mig inte trygg i dessa badplatser så jag badade inte så mycket. Även om det var nödvändigt vissa dagar men det gick inte.
Jag reflekterar mycket till El Salvador resan jag gjorde år 2006 just nu men jag måste eftersom den lilla dagbok som finns på BigEddie's MiniSite, visar alldeles för lite information om resten av resan. Där står det bara enkelt om de dagar som jag kommer ihåg mest utav men den beskriver inte mycket känslor, tankar osv. Och språket? Den är mest "HipHop" aktig i den texten men idag är den inte så "Hiphop" aktig och jag tackar mina lärare på gymnasiet för att de lärt mig det korrekta svenska språket mycket bättre.
//Eddie
En okänd födelsedag?
Hej och välkommen till min blogg.
I förrgår fick vi några besök från "vänner" och ja, jag säger "vänner" för jag anser att de inte är mina vänner utan de är vänner till min far. Till min mor? Nej, det tror jag inte eftersom de haft problem med kommunikationen förr efter resan från El Salvador. Och nu kommer återigen detta från min semester från El Salvador. Och varför?
Ingen blekaste aning. Jag vet inte vilka relationer mamma hade och skapade under min semster-månad i december 2005 men det var på grund av det som alla var emot oss tre som reste till El Salvador vid slutet av 2005. Vi tre var helt enkelt min far, min bror och jag.
Idag är vi neutrala vilket är en skön känsla. Även om jag inte kände att de "andra" var emot oss hela tiden men en dag gick det så långt att pappa konfronterade sig mot den man som hade skapat alla de dåliga rykterna. Vad som hände efter denna konfrontation är historia... Men det var inte det jag skulle snacka om idag...
[En okänd födelsedag]
Det var helt enkelt min pappas sambos födelsedag i onsdags. Helt otroligt. Jag hade förståss ingen aning och de hade nog inte min bror heller en aning om, eller INGEN av oss förutom henne och hennes vänner visste om det. Inte ens pappa visste om det så det var en stor överraskning.
Och jag var inte på så bra humor den onsdagen så jag tror inte jag hälsade grattis. Och det var ändå bra att jag inte gjorde det för att de inte hälsade eller firade MIN födelsedag veckan innan. Man kan säga att detta var en liten "hämnd" fast personligen var det inte det utan om rivalitet. Herregud, hade inte hon kommit till Sverige så hade detta aldrig någonsin hänt...
Idag är det fredag mina vänner. Det betyder att det är en Fredagspub på gång. Oroa er inte, idag är det en special-dag och med det vill vi säga att det kommer ytterliggare två nya inlägg idag.
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
I förrgår fick vi några besök från "vänner" och ja, jag säger "vänner" för jag anser att de inte är mina vänner utan de är vänner till min far. Till min mor? Nej, det tror jag inte eftersom de haft problem med kommunikationen förr efter resan från El Salvador. Och nu kommer återigen detta från min semester från El Salvador. Och varför?
Ingen blekaste aning. Jag vet inte vilka relationer mamma hade och skapade under min semster-månad i december 2005 men det var på grund av det som alla var emot oss tre som reste till El Salvador vid slutet av 2005. Vi tre var helt enkelt min far, min bror och jag.
Idag är vi neutrala vilket är en skön känsla. Även om jag inte kände att de "andra" var emot oss hela tiden men en dag gick det så långt att pappa konfronterade sig mot den man som hade skapat alla de dåliga rykterna. Vad som hände efter denna konfrontation är historia... Men det var inte det jag skulle snacka om idag...
[En okänd födelsedag]
Det var helt enkelt min pappas sambos födelsedag i onsdags. Helt otroligt. Jag hade förståss ingen aning och de hade nog inte min bror heller en aning om, eller INGEN av oss förutom henne och hennes vänner visste om det. Inte ens pappa visste om det så det var en stor överraskning.
Och jag var inte på så bra humor den onsdagen så jag tror inte jag hälsade grattis. Och det var ändå bra att jag inte gjorde det för att de inte hälsade eller firade MIN födelsedag veckan innan. Man kan säga att detta var en liten "hämnd" fast personligen var det inte det utan om rivalitet. Herregud, hade inte hon kommit till Sverige så hade detta aldrig någonsin hänt...
Idag är det fredag mina vänner. Det betyder att det är en Fredagspub på gång. Oroa er inte, idag är det en special-dag och med det vill vi säga att det kommer ytterliggare två nya inlägg idag.
//Eddie
Eddie är tillbaka "V2"
Hej och välkomna till min blogg, eller som jag brukar kalla den, för Eddiemans Fredagspub.
Idag är det en mycket varm och solig onsdag och påsk-helgen gick över i en sån fart att jag inte ens hann med men det har ju sina orsaker. Och just det, det är den 14 april idag.
Som ni även märkt till, så har jag varit offline ganska länge och inte varit och uppdaterat så mycket i denna unika blogg och jag har även varit upptagen med andra saker så tyvärr kunde jag inte närvara vid den tidpunkten, och som jag brukar säga, ber jag om förlåtelse om det.
[Lan på Brandsta]
Det var helt enkelt LAN på brandsta hela påsk-helgen och jag tillsammans med 16 andra deltagare var på lanet i hela fyra dagar.
De första två dagarna var ganska bra och alla var allmänt trevliga och det var lugnt när jag var där. Men dag tre var mycket krävande och att sitta i samma stol i 10+ timmar verkade inte bra för kroppen så jag behövde verkligen röra på mig oftast... Jag är inte van vid ett lan, detta var första gången. Alla de andra klarade sig bra att sitta där, kanske 17 timmar i sträck och spela spel helt oavbrutet. Jag var tvungen att röra mig hela tiden, jag orkade faktiskt inte sitta hela tiden.
Och jag var nog den ende i lanet som inte spelade så mycket spel faktiskt. Det jag gjorde för det mesta var att spela och lyssna på musik och kolla på film helt gratis på lagliga vägar.
Innan dag 3 var slut hade jag alltså varit uppe hela dagen och jag kollade klockan och den visade vara 4 på natten och jag hör några utav killarna längst bort att de hade nyss skapat en Cs-Source server och de ville att jag skulle vara med dem eller "joina" som det nu heter, 4 på natten? Visst, jag accepterade deras inbjudan och vi spelade Cs i hela två timmar och efter det var jag så himla hängig att jag var tvungen att ta en tupplur men väcks sedan av konstiga ljud som jag inte vet vart den kom ifrån men jag blev genast pigg igen och orkade vara uppe lite till tills klockan närmade sig nio på morgonen på söndagens sista Lan på brandsta. Då kommer överraskningen, Henrik "Zack" Segelström gör ett besök tillsammans med sin lille son och "lanade" med oss i ett par timmar. Jag var ändå så himla trött att jag somnade igen men väcks snabbt av några "störande" ungdomar som tog en massa bilder på mig som visade hur jag egentligen såg ut när jag var så himla trött och tro mig, det var inte trevliga bilder det nej. Jag såg ju ut som ett monster och jag kände mig som "slajm" så som jg uttrycker det och Thomas, ja han skrattade så det hördes över hela lokalen när jag sa att jag kände mig som "slajm".
Klockan närmade sig 15.00, då hade jag varit snart uppe en hel dag och jag kände mig väldigt nere och till min överraskning kommer transporten tidigt och jag packade ihop mina grejer och datorn och sade adjö till alla för ett trevligt Lan tillsammans och åkte hem. Vi anlände åter hemma klockan 17.00 och då gick jag direkt till min säng och sov bort hela söndagskvällen och vaknade till min förskräckelse klockan 8.00 på måndagsmorgonen. Herregud, jag sov bort ganska mycket tänkte jag men gud va trött jag var måste jag meddela er.
Jag tror inte jag ska vara med på flera Lan, det känns ju så himla onödigt. Man kan ju ändå "lana" med andra hemma. Så detta var nog mitt första och kanske sista Lan, jag är inte säker. Men än så länge säger det så i min hjärna.
Som sagt, jag tyckte det var jobbigt att sitta i samma stol i 4 dagar och det var svårt att hitta en komfortabel stol. Thomas hade en skön soffa som han satt tillsammans med en kille Hampus så som han hette om jag minns rätt. Men det fanns inga andra sköna stolar så jag var tvungen att hämta en extra kudde hemifrån och så kunde jag sitta i ett par extra timmar innan det kändes obehagligt igen. Gahhhhhh. Bättre stolar och fåtöljer ffs...
Nej nog om lanet, så var denna lilla sammanfattning för Lanet och påsk-helgen.
[Feliz Cumpleaños Eddie]
Jag, mamma, Stephania och Alexander firade min födelsedag tillsammans och vi åt en liten tårta som var ju hur god som helst.
Pappa och hans sambo firade min födelsedag två dagar senare vilket ändå kändes dåligt. Jag hade påmint dem flera dagar tidigare men ändå så glömde de bort det, det är ju så sjukt att jag var sur nästan hela dagen...
Hursomhelst är man 20 år nu... Vilket känns som, vanligt eller hur?
Och nej, jag tänker inte göra det nu, absolut inte, det väntar jag med tills min dag kommer eftersom klockan tickar förskräckligt mycket nu... Jesus....
Och btw, jag tackar alla som grattade mig på dessa sociala och interaktiva sidor: Facebook, Netlog, Bilddagboken och Windows Live Messenger.Muchas gracias amigos y amigas. :)
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Idag är det en mycket varm och solig onsdag och påsk-helgen gick över i en sån fart att jag inte ens hann med men det har ju sina orsaker. Och just det, det är den 14 april idag.
Som ni även märkt till, så har jag varit offline ganska länge och inte varit och uppdaterat så mycket i denna unika blogg och jag har även varit upptagen med andra saker så tyvärr kunde jag inte närvara vid den tidpunkten, och som jag brukar säga, ber jag om förlåtelse om det.
[Lan på Brandsta]
Det var helt enkelt LAN på brandsta hela påsk-helgen och jag tillsammans med 16 andra deltagare var på lanet i hela fyra dagar.
De första två dagarna var ganska bra och alla var allmänt trevliga och det var lugnt när jag var där. Men dag tre var mycket krävande och att sitta i samma stol i 10+ timmar verkade inte bra för kroppen så jag behövde verkligen röra på mig oftast... Jag är inte van vid ett lan, detta var första gången. Alla de andra klarade sig bra att sitta där, kanske 17 timmar i sträck och spela spel helt oavbrutet. Jag var tvungen att röra mig hela tiden, jag orkade faktiskt inte sitta hela tiden.
Och jag var nog den ende i lanet som inte spelade så mycket spel faktiskt. Det jag gjorde för det mesta var att spela och lyssna på musik och kolla på film helt gratis på lagliga vägar.
Innan dag 3 var slut hade jag alltså varit uppe hela dagen och jag kollade klockan och den visade vara 4 på natten och jag hör några utav killarna längst bort att de hade nyss skapat en Cs-Source server och de ville att jag skulle vara med dem eller "joina" som det nu heter, 4 på natten? Visst, jag accepterade deras inbjudan och vi spelade Cs i hela två timmar och efter det var jag så himla hängig att jag var tvungen att ta en tupplur men väcks sedan av konstiga ljud som jag inte vet vart den kom ifrån men jag blev genast pigg igen och orkade vara uppe lite till tills klockan närmade sig nio på morgonen på söndagens sista Lan på brandsta. Då kommer överraskningen, Henrik "Zack" Segelström gör ett besök tillsammans med sin lille son och "lanade" med oss i ett par timmar. Jag var ändå så himla trött att jag somnade igen men väcks snabbt av några "störande" ungdomar som tog en massa bilder på mig som visade hur jag egentligen såg ut när jag var så himla trött och tro mig, det var inte trevliga bilder det nej. Jag såg ju ut som ett monster och jag kände mig som "slajm" så som jg uttrycker det och Thomas, ja han skrattade så det hördes över hela lokalen när jag sa att jag kände mig som "slajm".
Klockan närmade sig 15.00, då hade jag varit snart uppe en hel dag och jag kände mig väldigt nere och till min överraskning kommer transporten tidigt och jag packade ihop mina grejer och datorn och sade adjö till alla för ett trevligt Lan tillsammans och åkte hem. Vi anlände åter hemma klockan 17.00 och då gick jag direkt till min säng och sov bort hela söndagskvällen och vaknade till min förskräckelse klockan 8.00 på måndagsmorgonen. Herregud, jag sov bort ganska mycket tänkte jag men gud va trött jag var måste jag meddela er.
Jag tror inte jag ska vara med på flera Lan, det känns ju så himla onödigt. Man kan ju ändå "lana" med andra hemma. Så detta var nog mitt första och kanske sista Lan, jag är inte säker. Men än så länge säger det så i min hjärna.
Som sagt, jag tyckte det var jobbigt att sitta i samma stol i 4 dagar och det var svårt att hitta en komfortabel stol. Thomas hade en skön soffa som han satt tillsammans med en kille Hampus så som han hette om jag minns rätt. Men det fanns inga andra sköna stolar så jag var tvungen att hämta en extra kudde hemifrån och så kunde jag sitta i ett par extra timmar innan det kändes obehagligt igen. Gahhhhhh. Bättre stolar och fåtöljer ffs...
Nej nog om lanet, så var denna lilla sammanfattning för Lanet och påsk-helgen.
[Feliz Cumpleaños Eddie]
Jag, mamma, Stephania och Alexander firade min födelsedag tillsammans och vi åt en liten tårta som var ju hur god som helst.
Pappa och hans sambo firade min födelsedag två dagar senare vilket ändå kändes dåligt. Jag hade påmint dem flera dagar tidigare men ändå så glömde de bort det, det är ju så sjukt att jag var sur nästan hela dagen...
Hursomhelst är man 20 år nu... Vilket känns som, vanligt eller hur?
Och nej, jag tänker inte göra det nu, absolut inte, det väntar jag med tills min dag kommer eftersom klockan tickar förskräckligt mycket nu... Jesus....
Och btw, jag tackar alla som grattade mig på dessa sociala och interaktiva sidor: Facebook, Netlog, Bilddagboken och Windows Live Messenger.Muchas gracias amigos y amigas. :)
//Eddie
Feliz Cumpleaños, Eddie.
Hej och välkomna till Eddiemans blogg.
Idag är det en ganska kall onsdag och det är ändå ganska molnigt idag, visst, solen lyser men ändå inte så starkt som det gjorde igår och det är den 8 april 2009 idag.
För 20 år sedan kan jag säga er att det fortfarande var ett inbördeskrig i mitt hemland El Salvador och på det viset var min familj som då bestod bara av min mor, far och jag, en nyfödd nykomling till denna unika värld, tvungna att fatta ett beslut: att fly från det helvete som dess korrupta regering nu gett det Salvadoranska folket fram tills år 2009 i mars då FMLN äntligen tog över efter ARENA som hade makten i ca 20 år också.
[1989]
Det var farliga tider med andra ord i El Salvador på den tiden, gerilla armén mot högerextremisterna och år 1992 så gick det med en överenskommelse att sluta fred med varandra.
Gahh, jag vet inte vad jag ska skriva om detta hursomhelst var denna händelse hemsk och hade det inte varit för vår familjs snabba beslut hade vi varit döda för länge sedan men jag tackar gud och min familj för att jag lever än idag.
Och precis, förlåt för denna "hemska" berättelse men den är faktiskt sann.
Och en annan sak, om ni inte redan visste det så är det min födelsedag idag. Idag fyller jag alltså hela 20 år. Grattis till mig :O!
[La Familia]
Min mamma, min lilla syster och min bror vet om min födelsedag idag. Vilka andra två som inte vet om det ännu är min far och hans "sambo".
Jag bryr mig inte om den kvinnan hälsar mig grattis idag för vi gillar inte varandra så väl eftersom redan efter det första klivet i Sverige hon gjorde i december 2007, så ogillade vi varandra. Det var hon som klart nekade kramen som jag egentligen skulle gett henne och jag välkomnade dem med den positiva attityden som jag oftast brukar göra men vad fick jag då? Jag fick ett tydligt hot ifrån henne och vi var inte längre glada att få träffa henne.
Nog om henne, information om denna kvinna får ni senare och jag bryr mig inte, jag tänker skriva om det i alla fall eftersom denna blogg betyder just nu för mig, väldigt mycket, även om det är en sida där man kan lagra text och bild och skriva på den varje dag.
Och jag vet att "HAN" inte läser den och det är väl bra det för jag vill inte ha så mycket trubbel med honom också, som jag tidigare haft med honom...
Vad jag försökte säga redan tidigare var att pappa, han har tyvärr glömt bort min födelsedag. Han glömde inte bort min broders födelsedag i mars men tydligen har han glömt bort min och det är ju en "disgrace". Men vad ska man göra när ens födelsedagar blir förstörda vartenda förbannade år tack vare sin korrputibla familj? Gahh, jag orkar inte ens bry mig om sådana saker eftersom jag är trött på det och jag har ändå vänjt mig att få sådana födelsedagar.
Jag får helt enkelt köpa mig en simpel tårta idag och fira min födelsedag med spöket Laban och jag. Hahaha, Max, jag saknar dig också. Jag saknar alla!
Nej, nu har jag sagt för mycket igen, som jag brukar göra också.
Grattis till mig! :O
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
Idag är det en ganska kall onsdag och det är ändå ganska molnigt idag, visst, solen lyser men ändå inte så starkt som det gjorde igår och det är den 8 april 2009 idag.
För 20 år sedan kan jag säga er att det fortfarande var ett inbördeskrig i mitt hemland El Salvador och på det viset var min familj som då bestod bara av min mor, far och jag, en nyfödd nykomling till denna unika värld, tvungna att fatta ett beslut: att fly från det helvete som dess korrupta regering nu gett det Salvadoranska folket fram tills år 2009 i mars då FMLN äntligen tog över efter ARENA som hade makten i ca 20 år också.
[1989]
Det var farliga tider med andra ord i El Salvador på den tiden, gerilla armén mot högerextremisterna och år 1992 så gick det med en överenskommelse att sluta fred med varandra.
Gahh, jag vet inte vad jag ska skriva om detta hursomhelst var denna händelse hemsk och hade det inte varit för vår familjs snabba beslut hade vi varit döda för länge sedan men jag tackar gud och min familj för att jag lever än idag.
Och precis, förlåt för denna "hemska" berättelse men den är faktiskt sann.
Och en annan sak, om ni inte redan visste det så är det min födelsedag idag. Idag fyller jag alltså hela 20 år. Grattis till mig :O!
[La Familia]
Min mamma, min lilla syster och min bror vet om min födelsedag idag. Vilka andra två som inte vet om det ännu är min far och hans "sambo".
Jag bryr mig inte om den kvinnan hälsar mig grattis idag för vi gillar inte varandra så väl eftersom redan efter det första klivet i Sverige hon gjorde i december 2007, så ogillade vi varandra. Det var hon som klart nekade kramen som jag egentligen skulle gett henne och jag välkomnade dem med den positiva attityden som jag oftast brukar göra men vad fick jag då? Jag fick ett tydligt hot ifrån henne och vi var inte längre glada att få träffa henne.
Nog om henne, information om denna kvinna får ni senare och jag bryr mig inte, jag tänker skriva om det i alla fall eftersom denna blogg betyder just nu för mig, väldigt mycket, även om det är en sida där man kan lagra text och bild och skriva på den varje dag.
Och jag vet att "HAN" inte läser den och det är väl bra det för jag vill inte ha så mycket trubbel med honom också, som jag tidigare haft med honom...
Vad jag försökte säga redan tidigare var att pappa, han har tyvärr glömt bort min födelsedag. Han glömde inte bort min broders födelsedag i mars men tydligen har han glömt bort min och det är ju en "disgrace". Men vad ska man göra när ens födelsedagar blir förstörda vartenda förbannade år tack vare sin korrputibla familj? Gahh, jag orkar inte ens bry mig om sådana saker eftersom jag är trött på det och jag har ändå vänjt mig att få sådana födelsedagar.
Jag får helt enkelt köpa mig en simpel tårta idag och fira min födelsedag med spöket Laban och jag. Hahaha, Max, jag saknar dig också. Jag saknar alla!
Nej, nu har jag sagt för mycket igen, som jag brukar göra också.
Grattis till mig! :O
//Eddie
Det var en överraskning!!
Hej och välkomna till min blogg.
Det är en solig tisdag och värmen är här som sagt och det är ju så trevligt. Speciellt med tanke på att de flesta människor nu börjar synas överallt i denna lilla stad Arboga. Verkligen trevligt med folk.
Tyvärr missade jag påsk-marknaden som var i lördags. Vi var och grillade tydligen för första gången för året 2009 och det var ju lyckat men tyvärr kom de kalla vindarna igen och då var stämningen inte så rolig längre...
Idag är det den 7 april också vilket betyder inget för mig, eller det kanske den gör faktiskt... Hursomhelst vet jag ingenting om denna dag och kommer inte att snacka om det heller.
[UKM]
Igår fick jag ett meddelande i min e-post inkorg från Rickard faktiskt som meddelade mig om vilka som gick vidare i UKM-festivalen som var den 28 mars. Och det visade sig att de flesta kom vidare men till min förvåning läser jag också mitt artistnamn skrivet där.: EDDIEMAN.. Och det kom som en överraskning verkligen! Jag visste inte att jag kom vidare! Jag var inte ens redo för denna överraskning och jag vet ju inte ens vilka det ar som röstade på mig...
En hemlig jury var det men hursomhelst kom jag alltså vidare, trots att jag tvekade från början att uppträda för folket som såg det den 28 mars 2009.
Men har jag kommit vidare så ska vi inte diskutera om det eller avböja den så som jag var nära att göra för UKM.
[Lan]
Datumet för Lan-helgen närmar sig med stormsteg. Som sagt kommer Lanet att vara på Gamla Brandstation eller "Brandsta" som det nu heter under påsk-helgen. Jag vet inte hur många som har anmält sig till detta Lan men några som jag känner har anmält sig i alla fall och det ska vara kul att få möta alla där.
//Eddie
Eddie är Tillbaka
Hej och åter välkomna till Eddiemans blogg. Eller förståss, Eddiemans Fredagspub!
En härlig måndag och solen skiner och våren är äntligen här! Efter så många iskalla dagar i mars kommer nu värmen och det är ju helt fantastiskt. Och vi vill även passa på att säga att månaden april har gjort inhtrång igen och vi har alltså klarat oss hittills.
Precis, det är april som vi ska snacka om idag tänkte jag och det är den 6 april idag... 2 dagar är det kvar sedan kommer dagen som måste firas.
[Bloggen]
Många trodde att det var bloggen som skulle avslutas men så var det inte. Läs lite noggrannare och se vad det är jag snackarom men om ni är lata så får ni svaret nu eftersom jag är ändå på bra humör idag; det var mitt beatbox-intresse som jag sa att jag skulle sluta med, tillsvidare säger jag eftersom UKM-framträdandet ansågs vara extremt-bra tyckte de flesta som var där, så jag säger bara tillsvidare, men annars var det helt fantastiskt att många tyckte om det och det tackar jag för återigen.
[UKM]
Precis, nu har jag äntligen läst artikeln om UKM på Arboga-Tidning skriven av Rose-Marie Fasth måndagen den 30 mars. Och det var mycket bra skrivet, för bra enligt mig, det hon skrev om mig: "Med rösten som instrument behövde beatboxaren Edison Henriquez, inget band" i artikeln. Och till Kim som undrade om jag var så sur: Nej, egentligen inte. Jag var bara fokuserad på mitt framträdande.
Och som jag sade tidigare så gjorde jag detta för att jag gillade det, inte för att jag vill vinna eller anse detta som en talangtävling, nej, jag gjorde det för att folket som var där, skulle vara nöjda och det var dem ju, enormt nöjda.
[Allmänt]
Som ni nu har sett tidigare så har jag varit "borta" i snart två veckor. Den första veckan precis före UKM-helgen så var det jobbigt hemma med en massa problem. Den personen som kommer från El Salvador och som dessutom är pappas nya sambo för livet är verkligen en spion. Jag vet inte vad det är för budskap hon har i sina tankar men det är troligen ett hot från den "tro" man har i El Salvador. Mer om henne får ni senare idag eller troligen imorgon, eller vi får helt enkelt se om jag har tid till det senare idag. Men vad jag försökte komma fram till var att hon "förgiftade" maten så att jag fick problem med magen. Därför kom då den andra veckan efter UKM-helgen som blev förstörd på grund av sjukdomen och kunde inte närvara "därborta" så som jag uttrycker det. Sen på torsdagen och fredagen var det "Inspirationsdagar "med Lennart Augustsson som är en mycket känd beteendevetare och personlig coacher och företags-coach. Dessa två dagar anordnades i samband med Ungdomsgarantin på Arbetsförmedlingen i Arboga och det var enormt bra tips man fick av honom för livet.
Helgen gick fort med tanke på vad man nu gjort i Terra Net. Mer info om terra net får ni senare.
Och det är skönt att allt nu är normalt och att jag inte är sjuk längre, så skönt faktiskt, jag behövde verkligen vila och det fick jag ju också. Men nu är det dags att ta tag i saker och ting, igen. Så jag säger, "hasta la FRREEEESTAAA"
//Eddie
//Eddie @ Eddiemans Fredagspub 2018
En härlig måndag och solen skiner och våren är äntligen här! Efter så många iskalla dagar i mars kommer nu värmen och det är ju helt fantastiskt. Och vi vill även passa på att säga att månaden april har gjort inhtrång igen och vi har alltså klarat oss hittills.
Precis, det är april som vi ska snacka om idag tänkte jag och det är den 6 april idag... 2 dagar är det kvar sedan kommer dagen som måste firas.
[Bloggen]
Många trodde att det var bloggen som skulle avslutas men så var det inte. Läs lite noggrannare och se vad det är jag snackarom men om ni är lata så får ni svaret nu eftersom jag är ändå på bra humör idag; det var mitt beatbox-intresse som jag sa att jag skulle sluta med, tillsvidare säger jag eftersom UKM-framträdandet ansågs vara extremt-bra tyckte de flesta som var där, så jag säger bara tillsvidare, men annars var det helt fantastiskt att många tyckte om det och det tackar jag för återigen.
[UKM]
Precis, nu har jag äntligen läst artikeln om UKM på Arboga-Tidning skriven av Rose-Marie Fasth måndagen den 30 mars. Och det var mycket bra skrivet, för bra enligt mig, det hon skrev om mig: "Med rösten som instrument behövde beatboxaren Edison Henriquez, inget band" i artikeln. Och till Kim som undrade om jag var så sur: Nej, egentligen inte. Jag var bara fokuserad på mitt framträdande.
Och som jag sade tidigare så gjorde jag detta för att jag gillade det, inte för att jag vill vinna eller anse detta som en talangtävling, nej, jag gjorde det för att folket som var där, skulle vara nöjda och det var dem ju, enormt nöjda.
[Allmänt]
Som ni nu har sett tidigare så har jag varit "borta" i snart två veckor. Den första veckan precis före UKM-helgen så var det jobbigt hemma med en massa problem. Den personen som kommer från El Salvador och som dessutom är pappas nya sambo för livet är verkligen en spion. Jag vet inte vad det är för budskap hon har i sina tankar men det är troligen ett hot från den "tro" man har i El Salvador. Mer om henne får ni senare idag eller troligen imorgon, eller vi får helt enkelt se om jag har tid till det senare idag. Men vad jag försökte komma fram till var att hon "förgiftade" maten så att jag fick problem med magen. Därför kom då den andra veckan efter UKM-helgen som blev förstörd på grund av sjukdomen och kunde inte närvara "därborta" så som jag uttrycker det. Sen på torsdagen och fredagen var det "Inspirationsdagar "med Lennart Augustsson som är en mycket känd beteendevetare och personlig coacher och företags-coach. Dessa två dagar anordnades i samband med Ungdomsgarantin på Arbetsförmedlingen i Arboga och det var enormt bra tips man fick av honom för livet.
Helgen gick fort med tanke på vad man nu gjort i Terra Net. Mer info om terra net får ni senare.
Och det är skönt att allt nu är normalt och att jag inte är sjuk längre, så skönt faktiskt, jag behövde verkligen vila och det fick jag ju också. Men nu är det dags att ta tag i saker och ting, igen. Så jag säger, "hasta la FRREEEESTAAA"
//Eddie
